Robin Hood-förslaget kan göra skolan mer likvärdig

Skolkommissionen presenterade sitt slutbetänkande för några veckor sedan och en fråga som kommissionen anser behövs utredas ännu mer är den om en mer likvärdig nationell finansiering av skolan.

Därför lämnade Skolkommissionen ett förslag på ett socioekonomiskt bidrag till kommuner som ska hamna på totalt 6 miljarder kronor per år. Tillsammans med Statistiska centralbyrån har Kommissionen räknat fram vad förslaget skulle innebära för olika kommuner.

Den första tabellen visar vilka kommuner som skulle få ta emot mest och hur mycket det skulle bli per elev och år i de kommunerna.

Den andra tabellen visar vilka kommuner som skulle få minst av de nya bidragen.

Lina Axelsson Kihlblom, central grundskolechef på Haninge kommun och ledamot i Skolkommissionen, berättar om tankarna kring förslaget.

– Vi vill säkerställa att de kommuner som har störst utmaning och minst möjlighet att få in skattemedel får stöd i det. De kommuner som har mest inkomster och som har minst utmaning får minst stöd av det här, säger hon.

– Det handlar egentligen om att de i stort behov ska få mer statligt stöd och att staten ska ta ansvar för att det ska finnas en fördelningspolitik när det kommer till skolor. Vi ska inte säga till eleven eller skolan med stora utmaningar i den fattiga kommunen att: ”nu får ni skylla er själva”.

Det här innebär att vi skulle ta ett väldigt viktigt steg.

Lina Axelsson Kihlblom menar att förslaget är en logisk lösning för att lös det som i dag är en ohållbar situation. Förslaget ligger även helt i OECD:s bedömning.

– Det är så här man vill att det ska vara. Vi är tydliga i vad forskning säger om vad vissa elevgrupper behöver. Vi vet att elever med utländsk bakgrund eller som är låg socioekonomisk status behöver mer undervisning, mindre klasstorlek och behöver de bästa lärarna. Det är klart det kostar pengar. Vi kan inte få någonting om vi inte är bredda att finansiera det. För mig är det en väldigt logisk lösning. Skolan måste sitta ihop i ett system.

Gustav Fridolin

Utbildningsminister Gustav Fridolin välkomnar Skolkommissionens förslag.

– Det är dels ett starkt resurstillskott som riktas till de skolor som behöver det mest och det används också för att säkerställa att skolor inte får ta de stora nedskärningarna vid ekonomiska kriser. Därför att kommunerna och huvudmännen måste garantera att man inte gör motsvarande nedskärningar i skolans resurser, säger han till Skolvärlden.

– Det här innebär att vi skulle ta ett väldigt viktigt steg. Det är klart att det här är en av sakerna som jag, från det att jag fick kommissionens betänkande, vill se att vi lyssnar till kommissionen.

Lina Axelsson Kihlblom är optimistisk och tror att förslaget snart kan bli verklighet.

– Jag är hoppfull. Skolkommissionen består av representanter för skolans professioner och vi levererar en helhet. Att politiken sedan väljer att plocka ut enskilda ingredienser i den helheten och smaka på den – det syftar ingenting till. Det har vi redan gjort i flera år i Sverige, det är nu dags för en samling för svensk skola.

Gustav Fridolin:

– Vad det gäller riktningen så hoppas jag verkligen att alla politiker är beredda att lyssna. Det är klart att jag blev besviken där på natten när det var politiska tweets ute och gjorde bedömningar om en rapport som man rimligen inte hade läst. Men efter tiden har gått så har vi sett att det finns en större uppslutning bakom riktningen, säger han och tillägger:

– Jag upplever en uppslutning om riktningen både när det gäller bryta segregationen, att ta ett större gemensamt ansvar för finansieringen, att lärare ska få en starkare professionsutveckling under yrket, säger han.

Det skulle kunna genomföras inom ett halvår eller år.

– Det är ett stort ansvar och jag hoppas att alla politiska partier kan enas kring det, säger Lina Axelsson Kihlblom.

När tror du att det här skulle kunna genomföras?

– Det skulle kunna genomföras inom ett halvår eller år. Men det är viktigt att alla kvalitetsaspekter kommer med, inte bara pengarna. Så som elevsammansättning, skolvalet, hur vi gör med orättvisa skolköer. Och sedan måste man utreda hur vi säkerställer att pengarna som går till skolan verkligen går till undervisning och elevhälsa. Det är jätteviktigt, säger hon.

Gustav Fridolin om tidsplanen:

– Kommissionen har själv inte en tidplan där allt ska vara på plats, utan man har en tidsplan i olika delar. Både sådant som kan genomföras under nästa år, och sådant som behöver utredas vidare. Det är den tidsplanen som vi jobbar utifrån. Om två månader tar vi emot remissvaren, och då kommer vi också kunna vara tydlig. Finns det eventuellt saker som vi behöver gräva lite djupare i eller kommer vi kunna jobba på utifrån det kommissionen lagt fram.

Vad säger du till de som betvivlar det här förslaget?

– Att det man ser i länder som lyckas bryta ojämlikheten det är att man klarar att styra resurserna rätt, och det gör vi inte i Sverige i dag. Vi har en alldeles för svag resurstilldelning i kommuner och den är närmast obefintlig mellan kommuner. Då måste det till ett sådant här system. Resurstilldelningen mellan skolor är starkt skev. Precis som kommission visar, och det måste vi rätta till.