S är mesta lärarpartiet

Stefan Caplan, 45, berättar att han parallellt med riksdagsuppdraget fortsätter att arbeta som lärare på Katrinelundsgymnasiet i Göteborg, åtminstone en tid. Men sedan ska han vara tjänstledig.
– I höst har jag visserligen bara en kurs – medicinsk grundkurs på omvårdnadsprogrammet – men håller ändå som bäst på att avveckla mig. Det går inte att samtidigt sitta i riksdagen och arbeta som lärare.
* Vilka frågor ska du driva i riksdagen?
– Jag kommer inte sitta i utbildningsutskottet, utan i försvarsutskottet. Men det innebär inte att jag inte kommer att delta när utbildningsfrågorna debatteras, framför allt i riksdagsgruppen. Det kommer jag självklart att göra.
* Vilken är den viktigaste utbildningsfrågan?
– Att vi fortsätter med alliansens politik på utbildningsområdet från förra mandatperioden, alltså att det införs betyg från årskurs sex och att vi får ett nytt betygssystem. Vi behöver också utveckla och utvärdera lärlingsutbildningen. Det är viktigt att det är en gedigen utbildning som verkligen ger eleverna kunskaper, att vi inte bara slänger ut dem på arbetsplatserna.
* Bör grundskolan förstatligas?
– Nej, det tycker jag inte utifrån den kunskap jag har i dag.
Enligt en genomgång som riksdagens utredningstjänst gjorde för ett år sedan hade ungefär tio procent av de dåvarande riksdagsledamöterna en bakgrund som lärare. På andra plats i parlamentarikernas ”yrkesliga” hamnade gruppen ombudsmän och andra organisationsfunktionärer med sju procent.
Årets val tycks inte i någon större utsträckning ha förändrat lärarnas starka ställning. Minst 32 av den nuvarande riksdagens 349 ledamöter har lärarbakgrund. Ytterligare sex har tidigare arbetat som rektor eller annan typ av skolledare.
Socialdemokraterna är det ”mesta” lärarpartiet. 13 av de socialdemokratiska riksdagsledamöterna har lärarbakgrund. På andra plats i ”lärarligan” hamnar Miljöpartiet med fem lärare i sin riksdagsgrupp.