ikt_daniel_pamp_ny

Matteläraren och IKT-utvecklaren Daniel Pamp.

Ny teknik

Så använder du nya tekniken i klassrummet

Arbetet med IKT i skolan måste ske kollektivt om det ska bli ett effektivt hjälpmedel för lärare och elever.
Det menar Daniel Pamp, lärare och IKT-utvecklare i Malmö.

Här är några bra verktyg:

– Plickers (plickers.com) är det verktyg vi har sett störst effekt med. Plickers är ett sätt att få elevrespons snabbt och enkelt. Eleverna har var sitt kort med QR-koder och får svara på frågor med fyra olika alternativ.

– Vi använder oss också av Google Classroom (classroom.google.com) för att kunna ge formativ återkoppling på elevernas skrivande.

– Applikation till Google Drive som heter Draftback (draftback.com). Draftback spelar upp elevernas skrivande efter det att de har skrivit sina arbeten. Det gör det möjligt att diskutera med eleverna hur de bygger upp sina texter.

Ni känner säkert igen scenariot från er egen skola. En grupp lärare som brinner för teknik och IKT, en grupp som är intresserad och vill lära mer och så en grupp som stretar emot.

– Så är det på de flesta håll och det är därför det är så viktigt att IKT-utvecklingen på skolorna sker kollegialt, i samverkan mellan alla lärare. Det får inte bli så att några eldsjälar rusar iväg och tar till sig allt det nya, medan andra hamnar vid sidan av. Vi behöver en samsyn och en konstruktiv diskussion om hur vi bäst kan utnyttja de nya möjligheterna som IKT erbjuder, säger Daniel Pamp.

Daniel Pamp utbildade sig till gymnasielärare i samhällskunskap och historia 2012, men intresset för datorer och IKT lockade honom till den naturvetenskapliga sidan av läraryrket. I dag jobbar han som lärare i matematik, NO och teknik på Gullviksskolan i Malmö parallellt som IKT-utvecklare på skolan.

Han är definitivt en IKT-eldsjäl själv, och har tydligt sett baksidan även av det myntet.

– Det är många som är väldigt intresserade och utvecklingen går jättefort. Risken är att man som lärare blir lite fartblind och tar till sig allt det nya utan att reflektera över det som faktiskt är det viktiga: Vilka behov har våra elever och hur möter vi bäst dessa behov? Ibland kan det behövas lite försiktighet och distans till alla nya möjligheter.

En framgångsfaktor när det gäller IKT i skolan är att hitta verktyg som inte är allt för ämnesspecifika, menar Daniel Pamp. Detta var en av insikterna han fick vid ett två veckor långt besök vid Stanford University i somras.

– Det är värdefullt att hitta verktyg som fungerar i alla ämnen. Om vi fokuserar på att hitta sådana allmänna lösningar så tror jag också att vi får den kollegiala utvecklingen på köpet.

Sex tips för en meningsfull IKT-användning:

1. Utgå från elevernas behov.
Det är lätt att fastna för någon ny app eller ett nytt arbetssätt som verkar häftigt och bra. Risken är att man missar målet. Börja i stället med att analysera elevernas behov. På vilket sätt kommer detta gynna elevernas utveckling av sina förmågor?

2. Programmera mera.
Programmering är ett spännande område och uppskattat av många elever. Det finns fantastiska utvecklingsmöjligheter när det gäller programmering och eleverna tillåts att vara väldigt kreativa i sina arbeten. Dock är det viktigt att förstå att programmering inte ersätter annan typ av undervisning. Tänk efter i förväg vilket syfte undervisningen har.

3. Överskatta inte elevernas IT-kunskaper.
Dagens användarvänliga appar ställer inte samma krav på användarens IT-kunskaper. Ta bara en sådan sak som att skriva ett @ eller skicka ett mail. Det är väldigt enkelt att göra i appar för exempelvis Instagram eller Facebook, men är något mer omständligt på en dator. Vi behöver se till att eleverna får den grund som de behöver när det gäller IT-användningen.

4. Skynda långsamt.
När ni börjar använda olika typer av IKT-lösningar är det viktigt att inte införa för mycket på en och samma gång. Börja med ett verktyg som ni upplever tillgodoser något av elevernas behov och se till att testa det grundligt under en längre tid och sedan utvärdera.

5. Använd IDTE-modellen.
Vi har valt att arbeta med vad jag kallar för IDTE-­modellen. Den utgår från modellerna för det kollegiala lärandet som finns i satsningar som Matematiklyftet och Läslyftet.

I. Börja med att identifiera (I) vilket behov som finns hos eleverna och som kan utvärderas.
D. Nästa steg är att designera och diskutera (D). Utse någon som ska leta upp ett verktyg som kan tillmötesgå behovet ni kom fram till i förra steget.
T. I det tredje steget testar (T) ni ert verktyg i undervisningen. Se till att notera på vilket sätt verktyget påverkar undervisningen (både positivt och negativt).
E. I det sista steget evaluerar/utvärderar (E) ni ert användande. Detta gör ni kollegialt och kopplar det till det mål ni satt upp i det första steget.

6. Testa nytt!
Var inte rädd för att testa nya saker, men se till att det är elevernas behov som styr och tänk på att det inte ska gå ut över andra viktiga områden i undervisningen. Det är möjligt att det behövs en miljon programmerare i Europa 2020, men det får inte stå över att vi lär dem att läsa, räkna, skriva och att tänka källkritiskt.

Daniel Pamp

Karriär: Utbildad 2012 till gymnasielärare i samhällskunskap och historia. I dag IKT-utvecklare och lärare i matematik, NO och teknik på mellanstadiet.

Bor: Svedala med fru och nyfödd dotter.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm