elev_ledsen_korridor
Psykisk ohälsa

Så kan psykisk ohälsa lindras i skolan

Den psykiska ohälsan på skolorna ökar lavinartat – trots satsningar på elevhälsan. Nu kräver Lärarnas Riksförbunds studerandeförening att lärarna – som ofta axlar ansvaret för elevernas ohälsa – utbildas i att arbeta med elevhälsan.
– Det är extremt bristfälligt i dag. Vi måste kvalitetssäkra hur vi får in elevhälsan under VFU, säger, Mimmi Rönnqvist, ordförande i Lärarnas Riksförbunds studerandeförening.

Elevhälsan i skollagen
  • Sedan den nya skollagen trädde i kraft den 1 augusti 2010 ska en samlad elevhälsa finnas med krav på tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator samt personal med specialpedagogisk kompetens. Elevhälsan ska främst arbeta hälsofrämjande, förebyggande och bidra till att skapa miljöer som främjar elevernas lärande, utveckling och hälsa. I lagen anges att elevhälsan ska stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål.

Elever som mår dåligt och känner sig otrygga i skolan presterar sämre. Detsamma gäller lärare som inte mår bra och känner att de inte räcker till. Därför fastställde skollagen från 2010 att fokus ska ligga på det hälsofrämjande arbetet. Elevhälsans ska enligt Skollagen omfatta medicinska, psykosociala, förebyggande och hälsofrämjande insatser och elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas.

Ändå saknar idag hela 80% av de svenska skolorna en tydlig strategi för förebyggande och hälsofrämjande arbete i skolan – och enligt Sveriges Elevkårer upplever eleverna själva att ingen bryr sig om deras hälsa.

Uppenbart är att de toppstyrda strategier som hittills använts för att stärka elevernas hälsa inte har gett önskat resultat:

– Psykisk ohälsa ökar dramatiskt, men vi vet inte riktigt varför. Därför krävs mer forskning på området så vi får reda på varför barn och unga mår dåligt, så vi kan sätta in resurserna på rätt ställe för att få rätt effekt. Där ligger vi efter, menar Camilla Walterson Grönvall, Moderaternas utbildningspolitiska talesperson, under ett seminarium på temat elevhälsa under Stockholm Pride.

– Sverige ligger i topp internationellt sett när det gäller att satsa ekonomiska resurser på skolan. Men när vi inte använder resurserna på bästa sätt får de inte heller bästa genomslag. Vi måste från statens sida stärka kraven och ha tydligare uppföljning.

Lina Hultqvist.
Lina Hultqvist.

Sveriges ekonomiska satsning på skolan är dessvärre inget som eleverna känner av. Tvärtom, menar Lina Hultqvist, ordförande i Sveriges Elevkårer:

– Vi får ständigt höra från eleverna att skolan inte bryr sig om att de mår dåligt, och att alla håller på att bryta ihop. Elevkårerna har skickat alarmerande signaler och vi ser stora systematiska brister med elever som inte mår bra i skolan.

Ett återkommande problem är det faktum att elevhälsan aldrig finns där för eleverna.

– Eleverna upplever att det varken syns eller märks att man från skolledningens håll vill värna om elevernas välmående. Den primära personen du möter i gymnasieskolan är skolsköterska och kurator, men du har som elev även rätt att träffa psykolog och skolläkare, säger Lina Hultqvist.

En skolsköterska har dessutom på vissa skolor ansvar för tusentals elever, och räcker helt enkelt inte till.

– Tillgängligheten är ett problem. Skolsköterskan är tillgänglig tisdag mellan 13–14 men på den timmen ska hon även hinna med en rast och äta lunch…

Därför vill Sveriges Elevkårer ha miniminivåer för hur många elever det får det gå per skolsköterska och skolkurator.

Läraren Lina Lundberg, med många års erfarenhet av att undervisa samt handleda nyexaminerade lärare, menar att lärarna själva tenderar att axla ett för stort ansvar vad gäller elevhälsan.

– Som lärare är du den som eleven möter och ofta den som eleven vänder sig till i första hand när de har problem. Men många lärare vet inte hur de då ska gå till väga. Det är viktigt att komma ihåg att lärarens uppdrag trots allt är att undervisa – det finns utbildade proffs som kan hantera samtal med elever som mår dåligt, menar Lina Lundberg.

Elevhälsan ska också tillhandahålla särskilt stöd för elever med särskilda behov. Dessvärre brister samarbetet mellan ansvarig rektor, eleverna och elevhälsan.

– Det tar för lång tid innan eleven får stöd och de olika enheterna är inte sammankopplade. Det krävs en bättre dialog mellan elevhälsan, lärare och rektor, säger Lina Lundberg.

Mimmi Rönnqvist.
Mimmi Rönnqvist.

Mimmi Rönnqvist, ordförande i Lärarnas Riksförbunds studerandeförening, och snart nyexaminerad lärare, anser att elevhälsan måste få ta större plats i lärarutbildningen.

– Det är extremt bristfälligt i dag. Det vore en fördel om lärarna utbildades för att vara med i ett elevhälsoteam. Jag ser det som jätteviktigt att som lärare få utbildning i hur vi kan arbeta med de här frågorna och samarbeta med studie- och yrkesvägledarna. Vi måste kvalitetssäkra hur vi får in elevhälsan under VFU (verksamhetsförlagd utbildning) – det måste in i lärarutbildningen.

Enligt Rebecca Rees, nybakad studie- och yrkesvägledare, borde även de tydligare engageras i elevhälsan. Men undervisningen gällande elevhälsa brister för såväl lärar- som syv-studenter.

– Vi uppmanades under vår praktik att vara en del av elevhälsan och själva utvärdera deras arbete. Men vi har inte fått någon utbildning i hur elevhälsan ska fungera och vad skollagen säger. Jag förväntar mig att vara en del av elevhälsoteamet, syv är en funktion som kan möta och se eleverna på ett annat sätt än en lärare kan göra, säger hon.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm