Så kan svenska betygssystemet bli bättre
Det svenska betygssystemet är utformat efter politiska önskemål och inte vetenskap. Det gör lärarnas arbete svårare och lågpresterande elever mer utsatta, menar forskaren Magnus Hultén.
- I lägre åldrar bör bedömningen av elever fokusera på utveckling mer än måluppfyllelse.
- Utveckla två olika grader för underkänt för att inte avskräcka de elever som ligger längst ifrån.
- Ge lärare större möjlighet till en helhetsbedömning.
- Vikta resultat från de nationella proven mot lärares omdöme.
- Gör skalan femgradig och addera värdeord.
Medan Skolverkets utredning av betyg i sjätte klass blivit en politisk slagpåse, skriver Magnus Hultén, biträdande professor i naturvetenskapernas didaktik vid Linköpings Universitet, och Christian Lundahl, professor i pedagogik vid Örebro universitet, på Dagens Nyheters debattsida att det svenska betygssystemet inte bygger på vetenskaplig grund.
– Jag tror att betygsskalan som finns nu är olycklig och inte genomtänkt. Genom att införa värden så skulle lärare få lättare att kommunicera elevers kunskaper med varandra, säger han till Skolvärlden.
Till exempel nämner han ”mycket bristfälliga kunskaper” eller ”utmärkta kunskaper” som värdebeskrivningar.
Det stora problemet är dock, enligt Magnus Hultén, införandet av ett icke godkänt betyg.
– Det fanns ingen forskning att luta sig tillbaka på. Man trodde att alla skulle bli godkända, att om man sätter tydliga mål för lärarna kommer elever som behöver stöd att få det. Det är väldigt naivt, säger Magnus Hultén.
Han menar att en större helhetssyn skulle hjälpa lärare idag att bedöma.
– Godkänt-gränsen slår ut mer än den hjälper, för man hamnar så ohjälpligt efter och lärarna orkar inte med. Med en mer holistisk syn kan man vara lite friare i sin tolkning av hur eleven uttrycker sin kunskap i ett ämne, säger han.
Magnus Hultén och Christian Lundahl har gjort en översikt av betygssystemen i 16 länder, och de flesta visar samma resultat som Sverige. Medan flera bedömningsforskare menar att betygsfri undervisning gynnar inlärningen, väljer de flesta att använda betyg av historiska, effektivitetsmässiga och organisatoriska skäl.
– Men då ska vi utforma så att de skadliga delar minimeras och att de positiva delarna förstärks, säger Magnus Hultén.