”Så lyfter vi matematiken”
I en rad rapporter har vi underrättats om hur resultaten i vår skolmatematik fortsätter att försämras. I två ämnen är eleverna särskilt beroende av läraren, nämligen idrott och just matematik. Eleverna fruktar att ”göra bort sig” och många behöver stöd, både i ämnet och mentalt. Här betyder uppmuntran mycket för det självförtroende som är grundvalen för goda resultat.
Vad kan då göras för att bryta den trend som faktiskt varit negativ i flera decennier? I en ständigt pågående fortbildning måste läraren öka sin kompetens både i ämnet och som ”coach”. Här är några förslag på hur skolmatematiken kan få ett lyft:
- Föräldrar, skolledning och matematiklärare borde yrka på medel för en regelbunden studiecirkelartad fortbildning i skolan. I en sådan ämneslärargrupp kan man öka kännedomen om psykologiska faktorer och fördjupa insikter om matematisk aktivitet och dess betydelse under uppväxtåren.
- Dagens läromedel är inte mycket mer än exempelsamlingar, som lämnar många elever oengagerade. Det är lärarens ansvar att skapa lust att anta de utmaningar som problemlösning innebär. Läraren ska kunna göra sig oberoende av den tryckta exempelsamlingen och entusiasmera eleverna att ta sig an meningsfulla uppgifter. Här finns omfattande litteratur som tillhandahåller engagerande, ”rika” problem.
- Den ofta kritiserade ”katederundervisningen” är utmärkt när läraren vill vända sig till alla elever, till exempel skildra matematikens historia, introducera en metod eller påvisa matematik i natur, konst och teknik. Den sparar tid till verklig problemlösning.
- Geometriundervisningen har utarmats sedan 1960-talet, men den är alldeles särskilt lämpad för åskådningsundervisning och den ger enastående möjligheter att anpassa uppgifterna efter elevernas individuella förutsättningar. Inom geometri och algebra finns dessutom en hel del skönhet att visa på.
Inom delar av skolvärlden grasserar en myt: att matematik är så viktig i vår vardag. Som var och en kan inse använder vi matematik ganska sällan i vardagen. Undantag är förstås ett antal yrkesutövare. Men de flesta av oss har ingen användning av vare sig ekvationer eller likformighet.
Nyttan med skolmatematik är framför allt den utveckling av inre krafter som träningen medför. Räknesätt och procenträkning hör till allmänbildningen, men är bara ett ytskikt av matematiken.
Det som utvecklar våra tankekrafter, vår kreativitet och omdömesförmåga är den problemlösning som är värd denna benämning.
Ännu viktigare än för en coach i sporten är det för en matematiklärare att hålla sig i form genom att fortsätta med egen problemlösning. Varje brottning med problem ger nya erfarenheter och detta vitaliserar lärarens agerande i klassrummet. Den som upphör med problemlösningen stelnar ofrånkomligt till som pedagog.
Till sist ett citat från den ryske matematikern B W Gnedenko, som förstod att undervisning är en form av konstutövning:
”Just pedagogens arbete står närmare yrkesutövningen av en skådespelare, en musiker, en konstnär och en författare än arbetet inom många andra ansedda yrken. Läraren står varje dag inför en mångfald av olikartade karaktärer med ständigt skiftande behov och böjelser. Han måste varje dag, liksom inför en skulptur, modellera, men med ett material som är mer komplicerat än lera och sten.”
Bengt Ulin
Före detta lärare, högskolelektor och lärarfortbildare