Så ska lärare lockas till utsatta skolor

Svensk skola är inte likvärdig och blir allt mindre så, det visar bland annat den senaste Pisa-mätningen. En bidragande orsak är att lärare med lång yrkeserfarenhet i lägre utsträckning arbetar på skolor med hög andel elever från socioekonomiskt mindre gynnade hem.

Nu går Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén tillsammans med Isak Skogstad, ordförande Lärarnas Riksförbunds Studerandeförening, ut med en rad förslag som tillsammans ska göra skolan mer likvärdig. Särskilt viktigt är att säkra rekryteringen av lärare till skolor med större utmaningar, skriver de på DN debatt.

–  Det är ju inte så att lärare inte vill arbete med elever som har stora utmaningar. Men när så mycket tid och engagemang får gå till så mycket annat än själva lärarjobbet – som att agera kurator eller vaktmästare –  och man känner att man inte kan utöva det yrke man är utbildad till, då orkar man inte, säger Åsa Fahlén.

För att locka lärare till skolor med stora utmaningar vill man därför se höjda löner i utanförskapsområden tillsammans med färre undervisningstimmar och mindre klasser. Detta för att läraren ska få mer tid för varje elev och för att skapa tid till för- och efterarbetet, något som är extra viktigt när man arbetar med elever vars kulturella kapital och språkliga förståelse är bristfällig, står det i debattartikeln.  

Man kräver också att läraryrket renodlas, så att lärare får vara just lärare. Det är förstås viktigt överallt, poängterar Åsa Fahlén, men på skolor där många har särskilda behov tenderar extrauppgifterna att bli särskilt betungande.

–  Att arbetat på skolor som har särskilda utmaningar tar tid!  Det kan handla om att man måste agera som översättare, det kan vara svårt att kommunicera med föräldrar, eleverna kan kanske inte läsa läxor hemma på grund av trångboddhet etcetera. Det blir så många saker runt om kring som alla tar tid.

– Det finns skolor som till exempel anställer socialpedagoger eller mentorer som avlastar läraren. Så att läraren inte behöver göra allt.

Särskilt viktigt är att ha nyutexaminerade lärare i åtanke, säger Åsa Fahlén. Inte minst eftersom nya lärare i högre utsträckning tenderar att få sitt första jobb på tuffa skolor. Flera av förslagen riktar sig därför till nya lärare, som att garantera en introduktion i yrket.

– Detta med färre undervistimmar till exempel är särskilt viktigt för nya lärare. Många slutar under de första åren. De borde få ett introduktionsår med mentor och mindre undervisningstid så att de får lite rutin innan de får en fullspäckad tjänst. Det kan få fler lärare att stanna kvar i yrket och då får vi fler lärare.

Även regeringen har insett behovet av att stötta utsatta skolor. Under namnet ”Samverkan för bästa skola” har man gett Skolverket i uppdrag att sluta överenskommelser med huvudmän för att genomföra insatser på skolor med låga kunskapsresultat och särskilt tuffa förutsättningar. En satsning som är långt ifrån tillräcklig, enligt Åsa Fahlén.

– Problemet är att det är så få skolor och elever som får ta del av det.  Det är ett gott initiativ att lyfta fram skolor som har stora utmaningar och göra insatser där och försöka få fler lärare. Men betydligt fler skolor skulle behöva insatserna och då funkar inte modellen, skulle jag säga. Det behövs något mer genomgripande för att kunna göra skillnad och det är det vi föreslår nu.