sprakstorning_0
Språkstörning

Så ska skolan bättre stötta elever med språkstörning

I dag glöms elever med språkstörning bort trots att gruppen är väldigt stor.
Det menar logopeden Anna Eva Hallin som tycker att det är på tiden att svensk skola får en ökad kunskap om språkstörning.
– Det finns många elever som har behov av hjälp, säger hon.

Mer om Språkstörning:

Språkstörning innebär kortfattat att man har svårt att lära sig sitt eller sina modersmål på samma sätt och i samma takt som jämnåriga. Det är ungefär lika vanligt som dyslexi, och förekommer uppskattningsvis hos 5–10 procent av befolkningen. I dag finns det omkring 10 000 elever med grav språkstörning i Sveriges grund- och gymnasieskolor, enligt Specialpedagogiska skolmyndigheten, men gruppen elever med lättare eller måttliga språkliga svårigheter är ännu större.

Stödet till elever med diagnosen språkstörning ser i dag väldigt olika ut beroende på i vilken skola man går. På vissa håll finns det förutsättningar för barn och unga med språkstörning att få det stöd de behöver, medan i andra skolor saknas både kunskap och stöd.

Anna Eva Hallin är utbildad logoped och har doktorerat i USA på New York University med inriktning på just språkutveckling och språk- läs- och skrivsvårigheter hos skolbarn. Hon tycker att det är på tiden att svensk skola får en ökad kunskap om språkstörning.

– Elever med språkstörning som går i skolan har under många år varit en grupp som fallit mellan stolarna och kommit i skymundan i Sverige. I USA ligger man betydligt längre fram i både forskning och insatser kring språkstörning hos äldre barn och ungdomar. Där är logopederna en självklarhet i skolan, jämte speciallärare och specialpedagoger. Det är en väldigt stor skillnad, säger Anna Eva Hallin.

Men utvecklingen går åt rätt håll i Sverige och frågan har uppmärksammats betydligt mer bara de senaste åren, menar Anna Eva Hallin.

– Det ligger i tiden på något sätt, säger hon.

Sedan tre år tillbaka skriver Anna Eva Hallin om aktuell forskning och evidens inom ämnet på forskningsbloggen ”Språkforskning” och håller i en rad utbildningar och föreläsningar kring språkstörning i skolan.

– Intresset har verkligen vuxit och är i dag jättestort. Den största delen av läsarna på min blogg är nu grundskolelärare, gymnasielärare, speciallärare och specialpedagoger, vilket är otroligt roligt, säger hon. 

Men du tycker ändå att man glömmer bort språkstörning i dag?

– Det tycker jag. Även om uppmärksamheten har ökat är det fortfarande så att andra neuropsykologiska funktionsnedsättningar ändå är mer välkända och får relativt större utrymme och forskningsstöd, trots att språkstörning är till exempel runt tio gånger vanligare än autismspektrumstörning, säger Anna Eva Hallin.

– Dessutom förekommer språkstörning ofta tillsammans med andra funktionsnedsättningar som till exempel ADHD, och man kan lätt missa att stötta språket, trots att det kan vara den största orsaken till att en elev har svårt att klara skolan. Det är beklagligt så klart.

Varför glöms språkstörning ofta bort tror du?

– Det tror jag har att göra med att språkstörning är svårt att förstå och att det är knepigt att förstå hur det är att ha svårigheter att bearbeta språket. Vi med typiskt språk tar språket för givet. Sedan syns inte språkliga svårigheter utanpå i skolåldern på samma sätt jämfört med exempelvis beteendestörningar.

Vi ligger efter om man ser till antalet skollogopeder – alla skolor i USA måste ha logoped

Anna Eva Hallin påpekar hur tufft det är att leva med en språkstörning i dag. De språkliga kraven i skolan är stora och ofta övermäktiga för en elev med språkstörning, både när det gäller att uppfylla målen men även de sociala bitarna och att hänga med i det snabba informationssamhället.

Vad händer med de berörda eleverna om vi inte förbättrar oss i Sverige?

– Det kan leda till utanförskap i vuxen ålder, och viss forskning pekar även på ökad risk för kriminalitet och till exempel depression. Det är många inom kriminalvården som har oupptäckta språkliga svårigheter. Misslyckas man och har svårt med målen och att hitta ett socialt sammanhang så kan det bidra till ett utanförskap. Det skulle skolan kunna hjälpa att överbygga, säger Anna Eva Hallin.

Hur kan vi skapa en bättre skola för barn och ungdomar med språkstörning?

– Det behövs ett språkutvecklande arbetssätt och pedagogik där man tydliggör språket i alla ämnen. Jag tror att vi först måste inse att allt i skolan är språk och att en nedsatt språklig förmåga påverkar de som har svårt att bearbeta språket väldigt mycket. Det behövs ett helhetsgrepp för att vi ska lyckas.

Anna Eva Hallin. Foto: Privat
Anna Eva Hallin. Foto: Privat

Anna Eva Hallin tror att vi kan lära mycket av andra länder som USA, England och Australien som ligger före Sverige i vad gäller forskning och praktik kring elever med språkstörning på vissa sätt.

– På många håll finns mycket bättre förutsättningar för ett nära samarbete mellan lärare och logopeder. Det skulle vara väldigt fruktbart om logopeder i en större utsträckning fick vara en del av elevhälsan. Det ska inte ersätta specialpedagogernas kompetens, utan till exempel hjälpa och stötta lärare just i hur man tydliggör språket och hur man kan anpassa sitt språk i undervisningen.

Hon tror att logopeder i elevhälsan skulle säkra att kunskap och kompetens kring språkutveckling, språklig sårbarhet och språkstörning finns på plats i skolan.

– Alla svenska skolor ska ha en logoped. Jag skulle önska att det blev en obligatorisk del i elevhälsan, men på sikt tror jag att det verkligen behövs. Tillsammans med specialpedagoger ska logopeden kunna handleda lärare i ett mer inkluderande arbetssätt för just denna elevgrupp och även andra elever som riskerar att hamna i språklig sårbarhet. Fokus ska inte vara på att diagnosticera, utan på att kartlägga, handleda och stötta: det är lärmiljön som avgör hur stora konsekvenserna av en språkstörning blir, säger Anna Eva Hallin.

Hur långt ligger vi efter USA och andra föregångsländer när det gäller kunskapen om språkstörning?

– Vi ligger efter om man ser till antalet skollogopeder – alla skolor i USA måste ha logoped, och över hälften av alla amerikanska logopeder arbetar i skolan. Men vi börjar komma ikapp. En bra grund i det här förändringsarbetet är att intresset har ökat och att vi också ser att andelen skollogopeder i Sverige ökar stadigt. Det har hänt mycket jämfört med för tio år sedan. Jag tror och hoppas att inom tio år har alla skolor en logoped i verksamheten, säger Anna Eva Hallin och fortsätter:

– Det som jag däremot inte vill ska hända som jag har sett på många skolor i USA är att logopeden i skolan tar sin logopedklinik och flyttar in den i skolan och bara har individuella behandlingar med elever. För forskningen visar att det absolut finns elever som har behov av detta men man riskerar då också att förlora möjligheten till att utveckla undervisningen till att bli mer språkutvecklande och som kan gagna alla elever. Man får inte fastna i arbetet på individnivå, utan för att lyckas behöver vi arbeta även på klass- och organisationsnivå – med ett gott samarbete över professionsgränserna.

Om Anna Eva Hallin:

Anna Eva Hallin är legitimerad logoped med en Ph.D. i logopedi från New York University, postdoktorerar på Karolinska Institutet på enheten för logopedi, och arbetar kliniskt på Röstkonsultens logopedmottagningar i Stockholm. Hennes inriktning är både i kliniskt arbete, undervisning och forskning inom språkutveckling och språk- läs- och skrivsvårigheter hos skolbarn. 

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm