Så vill S förändra gymnasieskolan

Ibrahim Baylan, partiets utbildningspolitiske talesperson, presenterade på tisdagen Socialdemokraternas plan för gymnasieskolan vid en valseger i höst.

– För elever och föräldrar är det dags att göra ett gymnasieval nu som påverkar deras framtid under de kommande åren. Vi vill redan nu tydligt avisera, så att det inte blir några osäkerheter om vad som ska hända framöver. Vi vill också på det här sättet signalera att vi kommer ta strid med regeringen i den här frågan om regeringen inte är beredda att backa från en misslyckad gymnasiereform, säger han på presskonferensen.

Men Socialdemokraterna vill inte skrota allting i GY11.

Partiet vill bevara programstrukturen, kursplanerna för de nu högskoleförberedande programmen, betygssystemet och det fjärde året på teknikprogrammet.

Ni vill behålla ganska stora delar av GY11, betyder inte det att ni tycker den är bra?

– När det gäller både program- och kursstrukturen så bygger det mycket på GY07, så vi tycker inte att det är något större behov att ändra i det just nu. Däremot menar vi att situationen med yrkesprogrammen börjar bli akut, och där har regeringens gymnasiereform blivit ett magplask. Jag tycker det vore bra om regeringen helt enkelt erkände att det har blivit misslyckat, istället för att hålla på med ryckiga små utredningar.

En av de största förändringarna som Socialdemokraterna vill genomföra är att göra gymnasieskolan obligatorisk. Samma skolplikt som gäller i grundskolan ska gälla för alla upp till 18 års ålder, vilket man öppnat för redan tidigare.

Detsamma gäller det utbildningskontrakt för arbetslösa under 25 år som man vill införa.

Det innebär att en person under 25 år direkt slussas in i utbildningskontraktet om den saknar arbete, och är ett krav för att få ekonomiskt stöd från samhället.

Estetisk verksamhet ska också återinföras i alla gymnasieprogram, enligt Socialdemokraternas förslag.

Ibrahim Baylan säger att regeringens förändringar gällande yrkesprogrammen har skadat utbildnings rykte och attraktivitet.

Socialdemokraterna vill behålla alla yrkesprogram treåriga, samtidigt som alla ska vara högskoleförberedande.

Socialdemokraterna vill även samarbeta med arbetsmarknadens parter för att ta fram både yrkesprogram och gymnasiala lärlingsutbildningar samt skapa yrkescollege.

Ska alla yrkesutbildningar bli yrkescollege?

– Ja. Det kommer ta tid, men vi ser framför oss att yrkesutbildningar som planeras och genomförs tillsammans med arbetsmarknadens parter både motiverar eleverna och gör att fler fullföljer sin utbildning.

Regeringen har en del förslag gällande lärlingsutbildningar, till exempel med en gymnasial lärlingsanställning. Hur ser du på dem?

– Som sagt, regeringen fullföljer en misslyckad plan. Jag tror att man skulle behöva ta ett omtag, och jag tror det måste ske tillsammans med arbetsmarknadens parter. Jag tror inte att det går att sjösätta varken yrkesprogram eller lärlingsutbildningar i dag där man redan på förhand säger att det är för elever som inte klarar av att läsa eller skriva. Det signalerar att det skulle vara en andra klassens utbildning. Jag tycker att det ska vara en första klassens utbildning, som är lika viktig som andra högskoleförberedande utbildningar.

Hur ska ni få med er branscherna?

– Jag uppfattar ett stort intresse hos branscherna, men samtidigt en stor oro för den utvecklingen som vi är inne i. Vi välkomnar alla som vill vara med i det här arbetet.

Flera gånger under presskonferensen säger Ibrahim Baylan att han vill stärka grundskolan för att höja gymnasieskolan.

Kommer det innebära stora förändringar även i grundskolan?

– Vi är väldigt tydliga med att vi inte ser några strukturförändringar som nya läroplaner eller nya betygssystem, för jag tror att det är viktigt att sådana dokument ligger fast. Det som blir en förändring är att vi är beredda att ta ett stort nationellt ansvar för att investera i skolan. Det handlar om mindre klasser, fler specialpedagoger, läxhjälp till alla elever och inte minst en investering i lärarna. Det måste staten prioritera före stora skattesänkningar.

I tisdagens Dagens Nyheter lade Fredrik Reinfeldt skulden för skolans resultat på tidigare regeringar.

– Pisa mätte årskurs nio-elever i ett test som gjordes i mars 2012. De eleverna är de sista som går helt och hållet efter den gamla grundskolans läroplan. De har alltså inte mött någon av alliansens reformer, sade han.

Ibrahim Baylan:

– Jag tycker att det är ynkligt av en statsminister, som suttit i åtta år och i varje årsbudget prioriterat skattesänkningar före skolan, att skylla ifrån sig. Jag menar att regeringen har haft alla möjligheter i världen att stärka skolan och vända resultaten. Jag har nu hört både utbildningsministern och statsministern skylla på alla andra, och jag tycker att det är väldigt konstigt eftersom de använt 138 miljarder för skattesänkningar och bara gett småsmulor till skolan. Jag tolkar det här som att de kommer fortsätta på inslagen väg, och det beklagar jag.