Skolutveckling

Så vill SKL utveckla skolan

Systematiskt samarbete mellan alla nivåer i en kommun, från politiker till lärare. Det är grunden i Sveriges Kommuner och Landstings modell för skolan.
– Vi tror att vi är något på spåren när det gäller att utveckla svensk skola, säger Per-Arne Andersson på SKL.

SKL Matematiksatsning PISA 2015

SKL har satt följande mål för Sveriges placering i PISA 2015, jämfört med mätningen 2009

– Andelen elever som når den lägsta nivån ska halveras.

– Andelen elever som når den högsta nivån ska öka.

– Sverige ska höra till de tio bästa OECD-länderna.

Källa: SKL

Vid ett seminarium på tisdagen presenterade Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) sin rapport ”Öppna jämförelser för grundskolan” där man bland annat rankar Sverige kommuner utifrån elevernas kunskapsresultat. 

Under seminariet presenterades SKL:s Matematiksatsning PISA 2015, vars bärande idé är att höja matematikresultaten genom att förbättra styrning och ledning i kommunerna. Alla beslutsnivåer – politiker, förvaltningsledning, rektorer och lärare – ska vara med och ha gemensamma mål och rutiner för sitt arbete att systematiskt utveckla problemområden. En effekt av projektet har varit ökad tillit och ökad förståelse mellan de olika nivåerna i kommunen. 

– Vi tycker att vi är något på spåren när det gäller att utveckla svensk skola. Just nu fokuserar vi på matematiken. Men vi tror att vi har hittat en modell som skulle kunna fungera generellt, sa Per-Arne Andersson, avdelningschef vid avdelningen för lärande och arbetsmarknad under seminariet. 

En tredjedel av Sveriges kommuner är med i matematiksatsningen. 

– Om man har identifierat att man har en brist inom ett specifikt område i skolan så tror jag att det är bra om alla nivåer i kommunen involveras. I projektet diskuteras en fråga med lärare och politiker i andra kommuner, man får reaktioner, går hem och testar, får återkoppling och prövar igen. Sakta men säkert baxar man frågan framåt och man skapar förståelse för resultatet i hela organisationen, säger Per-Arne Andersson till Skolvärlden.

86 kommuner är med i den här satsningen, jobbar inte kommunerna så här på egen hand?
– Nej, man gör det inte. Snarare är det så att politiker i en kommun träffar andra politiker i samma län, skolchefer träffar andra skolchefer. Poängen med den här modellen är att alla nivåer träffar varandra i kommunen och man möter också andra kommuner. 

Finns det någon målsättning att alla kommuner ska med? 
– Vi har satt stopp nu och det har att göra med tiden. Sista omgången startade hösten 2013. Nästa Pisa är 2015 och går man med för sent får man inte någon effekt. 

Är det ett problem att en del kommuner satsar och är med och andra inte? 
– En tredjedel är ju med, det är rätt så bra. Vi hade inte trott att det skulle bli så många så det är över förväntan kan man säga. Alla måste vilja förbättra sig, men man kan naturligtvis ha fokus på olika området. Alla kan inte vara med på allt.
– Men jag hoppas att man ska fortsätt jobba utifrån den här modellen. Om vi kunde få till det så skulle man kunna jobba så här under ett par, tre år med olika frågor. Förbättra arbetet kring mobbning, mångfaldsfrågor, förbättra läsförståelsen, eller vad det nu kan vara.  

Ni har höga mål för matematikprojektet, har ni sett några resultat än? 
– Det vi har sett är att i de kommuner som är med i projektet har de kommunala skolorna förbättrat sig lite mer än friskolorna. På nationell nivå är det tvärt om. Sen finns det enskilda kommuner som har förbättrat sig otroligt mycket som Landskrona till exempel. Men det är förstås svårt att säga exakt vad som hänger på den här satsningen och vad som hänger på annat.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm