Läxdebatten är het och många tycker om läxornas vara eller inte vara. Men även läxforskningen ger dubbla besked.
Skolvärlden bad Jaana Nehez, doktorand i pedagogiskt arbete, att reda ut läxbegreppen.
Forskningsresultaten kring läxor är tvetydiga. Det finns forskning som visa att läxor påverkar studieresultaten på ett negativt sätt och det finns studier som visar att läxor kan fungera. Hur kan det se så olika ut?
– Man måste titta på vad forskningen har utgått ifrån. När man ser till hela skolor har man sett ett samband mellan läxor och goda studieresultat för eleverna generellt. Men när man har sett till enskilda elever på skolorna har läxorna inte haft en positiv effekt för alla. För elever som behöver mycket stöd och elever som saknar stöd hemifrån kan läxorna snarare knäcka självkänslan eller ta död på motivation och lusten att lära, säger Jaana Nehez, doktorand i pedagogiskt arbete och utvecklingsledare på Skol- och fritidsförvaltningen i Helsingborg.
– Det jag saknar är forskning kring hur läxor de facto ser ut och hur de används på svenska skolor. Om jag utgår ifrån Helsingborgs kommun så verkar det se väldigt olika ut på olika skolor. Och på en och samma skola kan det finnas en lärare som inte ger läxor och har sina argument för det, medan läraren i klassen bredvid delar ut flera läxor i veckan.
I din roll som utvecklingsledare ingår att verka för en skola på vetenskaplig grund. Du ska utmana verksamma i skolan att utgå från ny forskning, att reflektera över sin undervisningspraktik och att systematiskt lära av sina erfarenheter. Hur kopplar det till läxor?
– Det är viktigt att vara uppmärksam på hur man arbetar med läxor; vad är det för läxor jag ger och vilka effekter ger de? Jag tycker att det är positivt att den här debatten kommer igång nu. Det är bra om den skapar eftertanke bland lärare kring den egna praktiken. Jag tror att mycket i skolan av olika anledningar görs på rutin, utan eftertanke, säger hon.
Vad beror det på att lärare ger ”dåliga” läxor?
– Jag tror att det beror på att man just gör så mycket på ren rutin. Man kör på som man alltid har gjort. Ingen lärare har ju onda avsikter men man har kanske inte tänkt igenom tillräckligt djupt vad det är man faktiskt gör när man ger en läxa. Många lärare har mycket att göra och är stressade, och så slänger man kanske ut den där stencilen med uppgifter som man har använt tidigare.
Så ska en läxa som vilar på vetenskaplig grund se ut:
Källa: Ingrid Westerlund, docent vid Linköpings universitet