Sämre provresultat för elever på friskolor
Elever på kommunala gymnasieskolor får bättre resultat på de nationella proven än elever på friskolor, visar ny forskning från regeringens utvärderingsmyndighet IFAU. Enligt studien görs det även en generösare provbedömning på friskolorna.
Gymnasieelever med låga grundskolebetyg, som saknar högutbildade föräldrar och går yrkesförberedande program på gymnasiet, får lägre resultat på nationella prov om skolan är fristående. Det visar en undersökning från Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU). Skillnaden i provresultaten i svenska, engelska och matematik motsvarar i genomsnitt 0,5 meritpoäng mellan fristående och kommunala gymnasieskolor.
Jonas Vlachos, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet och en av forskarna bakom rapporten, berättar att han är förvånad över skillnaderna.
– Fristående och kommunala skolor erbjuder samma program och de har samma finansiering. I princip kan man tycka att de åtminstone borde prestera ungefär lika bra, säger han till Sveriges Radio.
Forskarna Jonas Vlachos och Björn Tyrefors Hinnerich har även i sin forskning jämfört hur gymnasieskolorna bedömer proven. Fristående skolor gör generösare bedömningar av elevernas provsvar än kommunala skolor. Forskningen visar en skillnad som motsvarar i genomsnitt ca 0,4 meritpoäng och är större för elever på studieförberedande program än på yrkesförberedande.
– Vi vet inte vad det beror på, men resultatet att fristående skolor gör generösare bedömningar är konsistent med att fristående skolor i högre grad än kommunala anpassar sig efter olika elevgruppers efterfrågan, säger Jonas Vlachos i ett pressmeddelande och tillägger:
– Med vårt material kan vi på ett nytt och mer trovärdigt sätt undersöka resultatskillnaderna mellan fristående och kommunala gymnasieskolor och ta hänsyn till att elever och lärarna skiljer sig åt. Vi kan dock inte helt utesluta att det finns faktorer som vi inte kan beakta som påverkar resultaten, men våra resultat förändras inte nämnvärt när vi tar hänsyn till en rad tänkbara snedvridande faktorer, avslutar Jonas Vlachos.
Camilla Waltersson Grönvall, utbildningspolitisk talesperson (M), kommentarer situationen som oacceptabel.
– Oavsett vilken skolhuvudman man har måste vi se till att vi har en betygsbedömning som är rättvis och som ser likadan ut. Det måste vi komma åt. Central rättning och digitalisering kan vara en väg att gå, säger hon.
Blev du förvånad när du såg forskningsresultatet?
– När vi har studerat skolverkets egen statisk tidigare så har vi kunnat se att det ser lite olika ut. Det ser ju lite olika ut beroende på vilket läsår man studerar, för några år sedan har det varit de kommunala skolorna som har en större skillnad och där friskolorna ligger närmre skolresultaten, Camilla Waltersson Grönvall.