Sex av tio lärare behöver öka it-kompetensen

Skolverkets förslag om nya styrdokument för skolans digitala uppdrag och undervisning kräver att den digitala kompetensen ska vara likvärdig på svenska skolor. Men i en ny rapport från Lärarnas Riksförbund visar det sig att många lärare känner sig osäkra på hur de ska hantera kraven, om riksdagen går på Skolverkets linje.

– Likvärdigheten brister även när det gäller det digitala. Vissa barn får bättre verktyg med sig hemifrån, och vi riskerar en digital klyfta i möjligheten att påverka och delta i samhället för eleverna i framtiden, säger Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund.

Undersökningen ”Digital kompetens utan fallgropar” visar bland annat att hälften av lärarna behöver mer kompetens i att ta fram digitalt material till undervisningen och att nio av tio lärare har själva fått skaffa sig kunskap om hur man bäst söker information på nätet. Tillgången till råvaran skiljer sig stort mellan kommunala skolor och friskolor. Drygt 90 procent av eleverna i kommunala gymnasieskolor har tillgång till egen dator eller surfplatta, medan siffran för de fristående gymnasieskolorna ligger på 76 procent.

Tre av tio elever tycker att skolornas surfplattor och datorer håller hög kvalitet, medan nästan lika många tycker att tekniken inte håller måttet.

Endast tre av tio elever anser sig behärska källkritik på nätet.

Den nya it-strategin som Skolverket tagit fram betyder bland annat att programmering blir en del av läroplanen, men beskriver också tydligare rektors ansvar för digitaliseringen av den enskilda skolan.

Rapporten ”Digital kompetens utan fallgropar” visar också att en tredjedel av eleverna tvingas dela dator med andra, tre av fyra lärare att det saknas datasal på deras skolor. Tre av tio lärare anser sig kunna höja sina elevers digitala kompentens och så lite som 15 procent anser att de kan förbättra elevernas kunskaper i att producera digitalt material.

– Det är ett tecken på att maskinerna kommer före själva kunskapen. Huvudmännen har inte kompletterat utskicket av surfplattor och datorer med fortbildning, säger Åsa Fahlén.

Lärarnas Riksförbund ställer krav på statligt finansierad fortbildning för att hantera den nya läroplanen.
Och samtidigt vill Åsa Fahlén också nyansera bilden av en digitaliserad skola som en effektiviserad skola.

– Det här är ett annat sätt att undervisa, men det är inte så ofta som arbetsbördan minskar. Även om kvaliteten ökar så kan det ta mer tid – när alla elever har sin dator krävs det snarare fler lärare än färre, säger hon.