”Signifikant försämring”
Sämre läsförståelse. Minskade kunskaper i matematik och naturvetenskap. Försämrad likvärdighet.
Den senaste Pisa-rapporten innehåller dystra svenska resultat.
– Det är de svagaste eleverna som tappar mest, säger Magnus Oskarsson vid Mittuniversitetet, nationell projektledare för Pisa.
Pisa står för Programme International Student Assesement och är en kunskapsmätning initierad av OECD. Studierna sker vart tredje år, den första kom år 2000.
Resultaten från 2009 års mätning presenterades av Skolverket den 7 december. Totalt deltog 65 länder i Pisa 2009, varav samtliga 34 OECD-länder.
I Sverige medverkade 4 567 elever, de flesta i årskurs 9, från 189 olika skolor.
Pisa mäter elevernas kunskaper i läsförståelse, matematik och naturvetenskap. Läsförståelse var huvudtema i den senaste mätningen.
Sverige har under 2000-talet förvandlats från framgångsrik skolnation, där elever i hög grad har samma förutsättningar att klara kunskapsmålen, till att bli ett genomsnittligt OECD-land. Pisa-mätningen som genomfördes bland 15-åringar år 2009 visar bland annat att:
- Resultaten inom såväl läsförståelse som matematik och naturvetenskap har försämrats kraftigt hos svenska elever.
- Gällande läsförmåga och matematik ligger Sverige ungefär på OECD-snittet. I naturvetenskap har vi för första gången halkat under genomsnittet.
- 24 procent av pojkarna och 10 procent av flickorna ligger under godkänd nivå i läsförståelse.
Raset beror inte på att andra länder har förbättrat sig – utan på att svenska niondeklassare presterar sämre.
– Nedgången är signifikant. Det är en signifikant försämring vad gäller matematik. Och för första gången ligger vi under OECD-genomsnittet i naturvetenskap, säger Anita Wester, Skolverkets projektledare för Pisa 2009.
Likvärdigheten sämre
Vilken skola en elev går på och vilken utbildning dennas föräldrar har spelar allt större roll för kunskaperna. Den svenska skolan lyckas allt sämre med sitt kompensatoriska uppdrag. Betydelsen av elevs socioekonomiska bakgrund är numera större i Sverige än bland OECD-länderna i stort.
Resultaten bland lågpresterande elever sjunker mest och försämringen är betydligt större hos pojkar än flickor. Det fria skolvalet i kombination med ökad boendesegregering pekas ut som en tänkbar förklaring till den försämrade likvärdigheten.
– Sverige har ökande skillnader mellan pojkar och flickpor. Det är de svagaste eleverna som har tappat mest i läsförmåga, våra bästa elever ligger kvar på ungefär samma nivå som år 2000, konstaterar Magnus Oskarsson vid Mittuniversitetet.