”Skolan måste förändras i grunden”

I veckans hearing i riksdagen på temat ”Lärandets nya landskap” var det flera talare som nämnde de stora skillnaderna i skolan när det gäller lärares kunskap och tillgång till modern teknik i undervisningen. Moderaterna passade på att presentera tre partiförslag inom området: Skolverket ska få i uppdrag att främja den moderna tekniken i skolan, staten ska finansiera ”ett svenskt Kahn Academy” där skickliga lärare kan sprida sina metoder och sin undervisning via nätet så att den når landets lärare, elever och föräldrar och ytterligare ett lärarlyft.

– Alliansen har infört ett flertal fortbildningsinsatser och vi tro ratt det behövs en fortbildningsinsats för lärare inom digital teknik, sa Moderaternas utbildningspolitiska talesperson Tomas Tobé.

Valerie Hannon, bland annat rådgivare för OECD:s arbete med innovativt lärande, talade om att det inte räcker att förändra och förbättra den befintliga skolan som skapades på 1800-talet för att matcha framtidens samhälle. Hela skolsystemet och attityden till lärande måste förändras i grunden. Skolutveckling behöver ”ske på två skärmar samtidigt”. Vi lever längre och behöver jobba längre i ett samhälle som förändras och ständigt kräver nya kunskaper.

– Skolan har misslyckats om den inte klarar av att engagera elever så att de känner en stark lust att lära resten av livet. I dag känner eleverna ”tack gode gud att det är över” när de lämnar skolan. Så kan det inte fortsätta och det ökar dessutom ojämlikheten mellan elever som har familjer som ger dem stöd och elever som inte har det, säger Valerie Hannon till Skolvärlden.

Kunskaper som samarbetsförmåga, kommunikation, kreativitet, innovationskraft och analytisk förmåga blir allt viktigare i samhället. Visst är den moderna tekniken en hjälp för lärare, men långt ifrån den enda lösningen.

– Huvudsaken är att lärare förstår hur mänskligt lärande går till och hur vi skapar situationer som stärker lärandet. Det är inte längre läraren utan eleven som kommer att vara i centrum, men vi kan inte lämna över inlärningen till tekniken. Hur läraren tar in och använder tekniken i sin undervisning är avgörande, säger Valerie Hannon.

Hon tror att lärarens jobb i allt större utsträckning kommer att handla om att designa riktigt bra inlärningsupplevelser utifrån lärarens kunskaper om eleverna, hur människan lär sig, om det som ska läras in och de resurser som finns för uppgiften. Läraren behöver inte längre vara den som huvudsakligen portionerar ut innehållet, för det kan vi använda tekniken till.

– Allt handlar inte om lärarens utförande längre, men samtidigt behöver lärare vara ännu kunnigare på att lära ut än tidigare. Läraren kommer alltså inte att bli irrelevant i framtiden utan ännu viktigare.

Finns det en risk att modern teknik i undervisningen ökar klyftorna mellan starka och svaga elever?

– Jag är rädd för att tekniken har kapaciteten att minska jämlikheten och därför behöver vi tänka till ordentligt vid skolutveckling. För mig är skolans enda funktion den sociala, den kan överbrygga elevers sociala bakgrund. Om skolan inte kan göra det kan den inte försvara sin existens.

Valerie Hannon anser också att framtidens skola måste närma sig arbetslivet.

– Jag förstår att skolan inte har velat vara en del av arbetslivet, men när vi ser de stora problemen för unga att ta sig in på arbetsmarknaden så behöver vi förändra skolan så att den bygger starkare band mellan lärande och arbetsliv. Arbetslivet har också blivit en plats för inlärning och om man inte inser det så får man svårt. Jag studerar nu skolor där eleverna har praktik två dagar i veckan och sen använder elevernas erfarenheter på praktiken i skolans undervisning.