Skolans 50 mäktigaste

När Skolinspektionen den 1 oktober fyller fyra år kommer generaldirektören Ann-Marie Begler att bjuda på tårta och få blombuketter. Men knappast från Lundsberg eller Sigtuna. Tuff kritik från Skolinspektionen mot de två internatskolornas kamratuppfostran har mötts av både applåder och irritation. Ungefär som det brukar när Farstatjejen Begler är i farten. Hennes karriär, som började som socialsekreterare i Stockholm, har kantats av konflikter. När hon var generaldirektör för Brottsförebyggande rådet hamnade hon i luven på Leif GW Persson för att hon gömt undan ett kritiskt brev från honom.

Som överdirektör för Socialstyrelsen retade hon upp pensionärerna när hon sa att en 25-årig man bör ha högre socialbidrag än en äldre kvinna eftersom han äter mer. Tidningarnas Telegrambyrå gick till domstol när Begler, då överdirektör på Rikspolisstyrelsen, vägrade lämna ut listan med namn på svenskar som drabbats av tsunamin med motiveringen att ”en myndighet aldrig får ge ut uppgifter som är till men för den enskilde”. Tre år senare lämnade hon polisen efter en konflikt med rikspolischefen.

I stället blev hon chef för Skolinspektionen, som många nog trodde skulle bli Skolverkets lite anonyma lillebror. Men icke.

En ny skollag, kommunala skolor på dekis och friskolor som inte håller måttet gjorde att inspektionen fick en flygande start.

Begler stängde skolor, kritiserade rektorer och gav sig på lärarna. När inspektionen sågade Rosengårdsskolan i Malmö längs med fotknölarna sa hon att det var för enkelt att skylla allt på elevernas invandrarbakgrund. ”Lärarna har också ett ansvar”, förklarade hon.

Själv har Ann-Marie Begler inte alltid haft så lätt med sina lärare. På gymnasiet fick hon gå om ett år. ”Jag var inte tillräckligt ambitiös”, har hon sagt.

I förra årets rankning kom Ann-Marie Begler på sjätte plats med motiveringen att hon gjort Skolinspektionen till den tyngsta myndigheten. Enligt juryn skulle hon förmodligen komma att överglänsas av Anna Ekström, då färsk generaldirektör på Skolverket. Juryn hade fel.

– Skolinspektionen syns och hörs och har skaffat sig en unik position som jag tror ingen riktigt räknade med för fyra år sedan, säger Jane af Sandeberg som är chefredaktör för Skolvärlden och ordförande i juryn som utsett de 50 mäktigaste i Skolsverige.

I år är det första gången som utbildningsminister Jan Björklund (FP) inte toppar Skolvärldens rankning.

– Han har genomfört mycket av det han aviserade när han tillträdde. Nu känns han ganska så trött och idéfattig. Det har skett en tydlig förskjutning av makten från politikerna till myndigheterna som ska verkställa besluten. Det är därför Ann-Marie Begler och Anna Ekström toppar listan, som i år har 19 politiker mot 23 i fjol, säger Jane af Sandeberg.

Den kategori som gjort den största inbrytningen på listan är de privata aktörerna. I fjol hade de två representanter, i år sex stycken. Friskolornas ”överstepräst” Peje Emilsson toppar ”privatisternas” egen lista med en sjätte plats i den totala rankningen. En uppstickare är Peter Burman vd i skolbranschens mest växande gren just nu – läxhjälpsföretagen.

Forskarna då? Precis som tidigare år har de svårt att slå sig in bland de riktigt tunga makthavarna. Anna Forssell, som har forskat i pedagogik och i dag är biträdande utbildningschef och undervisar vid rektorsutbildningen vid Stockholms universitet samt juryledamot, tror att det finns flera förklaringar:

– Skolan har varit väldigt politiskt och ideologiskt styrd. Det finns tyvärr dessutom på många håll inom skola och politik ett forskarförakt. Detta gäller särskilt ämnen som pedagogik och didaktik, vilket också syns i den nya lärarutbildningen som i huvudsak betonar ämneskunskaper. Det tror jag beror på att lärarutbildningen inte setts som en akademisk utbildning på samma sätt som exempelvis läkarutbildningen. Det var till exempel först med den förra lärarutbildningsreformen som alla som utbildar sig till lärare måste skriva en akademisk uppsats,.

Den svaga tilltron till forskningen har, enligt Anna Forssell, bland annat gjort att skolan ofta ”hakar på” den trend som för tillfälligt är inne. Ofta utan att ens reflektera.

– Plötsligt skulle alla jobba i arbetslag, använda sig av portfolio och låta eleverna ägna sig åt enskilt arbete. Hade det funnits en vana vid ett vetenskapligt förhållningssätt tror jag fler hade tänkt kritiskt och ifrågasatt mer. Men det är glädjande att den nya skollagen betonar att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, säger Anna Forssell.

HELA LISTAN ÖVER SKOLSVERIGES MÄKTIGASTE

Och här är årets bubblare

Så gjorde vi rankningen: Vi började med att lista ett 100-tal makthavare i Skolsverige. Sedan fick varje juryledamot göra sin egen Topp 50-lista. Vi bedömde enligt fem kriterier: trovärdighet, medieexponering, representativitet, position och framtidsutsikter. I varje kriterium sattes 1–10 poäng, vilket betyder att maxpoängen är 50. Juryn träffades och räknade ihop sina listor och utsåg också en handfull bubblare.

Skolvärldens jury: Ordförande: Jane af Sandeberg, chefredaktör Skolvärlden, Andreas Mörck, utbildningspolitik chef Lärarnas Riksförbund, Irene Wennemo, huvudsekreterare i Socialförsäkringsutredningen, Erik Fichtelius, vd Utbildningsradion, Christer Isaksson, författare och konsult, Anna Forssell, forskare i pedagogik och rektorsutbildare vid Stockholms universitet samt Skolvärldens reportrar Mikael Bergling och Fredrik Nejman.