Skolans bristande NPF-kunskaper: ”Lämna inte lärarna ensamma”

Skolvärlden mötte sex skolprofiler under årets politikervecka i Visby. I intervjuserien ”På språng med…” diskuterar Specialpedagogiska skolmyndighetens (SPSM) generaldirektör Fredrik Malmberg och Jiang Millington, grundare av ”Barn i behov” skolans bristande NPF-kunskaper.

Jiang Millington är själv förälder till ett barn med NPF och har länge varit aktiv inom föräldranätverket ”Barn i behov”, ett nätverk av föräldrar och andra engagerade vuxna som kämpar för att alla barn ska ha rätt till en schysst skolgång. Men nu har hon sadlat om till politiker och riksdagskandidat för Miljöpartiet. 

– Anledningen är att jag under väldigt många år har kämpat som en galning med att lyfta frågorna så att de syns mer i debatten och tas in i den politiska diskussionen. Jag har lagt ner mycket tid på att politikerna ska ta tag i våra frågor och till slut tänkte jag att jag inte kunde hålla på så här, säger hon.

Hur ser du på skolans roll i att skapa en förändring? 

– Det är ju den största påverkningsfaktorn vad gäller om man hamnar innanför eller utanför i samhället. Fixar du inte grundskolan då är lite loppet kört, säger Jiang Millington.  

Hur kan man arbeta bättre med inkludering i skolan? 

– Åh…det är så mycket som behöver göras på så otroligt många nivåer. Jag tror att på en nivå är det väldigt viktigt att man helt enkelt ändrar perspektivet från att man tänker att vi har barn som går i skolan och sedan har vi andra barn som det är problem med. 

Vad behövs för att lärarna ska få bättre förutsättningar att göra ett bra jobb på det här området? 

– Om man bara skulle få önsketänka och inte tänka på att det är lärarbrist eller brist på skolbyggnader och klassrum, då skulle man så klart vilja ha fler utbildade pedagoger och mindre klasser. Men också mycket större flexibilitet att kunna välja och jobba enskilt, eller i smågrupp, eller i storklass. 

Men om man ska tänka mer realistiskt då? 

– Ska man tänka mer realistisktså är det trots allt såatt huvudmännen och rektor har ett väldigt stort ansvar och en väldigt stor makt att påverka för hur situationen i skolan är. Om man till exempel jobbar med elevhälsan som en mycket mer aktiv del i skolans arbete så tror jag att man skulle kunna förebygga så otroligt mycket. Så man slipper de här brandkårsutryckningarna eller att man slipper ta de här barnen ut från sammanhanget. Man kan göra väldigt mycket om man jobbar mer i team i skolan, säger Jiang Millington.

Hur ser du på att alla lärare ska få mer kunskap om NPF på lärarutbildningen? 

– Just när det gäller NPF så är svårigheterna inom exekutiva funktioner och kognitiva funktionsnedsättningar så pass vanligt. Vi pratar om tio procent av elevgruppen. Det innebär att det de facto är flera stycken i varje klass som har det. 

Just för att mängden elever är så stor tror Jiang Millington att det är viktigt att man har någon slags baskunskap inom området.

– För om man inte förstår så förstår man inte heller vad det är man ska hjälpa till med. Och man kanske då gör feltolkningar av barnens attityder. 

Så alla lärare borde få de här kunskaparna på utbildningen? 

– Det korta svaret är ja. Det lite längre svaret är att jag tycker att det är viktigt. Samtidigt så tror jag att det snarare kanske handlar om en värderingsförskjutning. Vi måste gå från det här och tänka att vi har elever som vill vara i skolan och de är bra och sedan har vi andra elever som är vid sidan av, och som man ska skicka iväg på särlösningar eller som någon annan ska ta hand om, säger hon.

– Den skiftningen måste till. För jag tror att man kan göra ganska mycket där bara genom att tänka om. Att vi har de eleverna vi har och det är ganska fantastiskt att de är olika. Men det förutsätter självklart att lärarna får möjlighet att vara de lärare som de kan vara. Man kan inte vara ensam med 30 elever, det fattar vem som helst.

I samma avsnitt av intervjuserien deltar även Fredrik Malmberg från Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM). I fjol utsågs han till ny generaldirektör för skolmyndigheten – efter att tidigare ha arbetat för Barnombudsmannen och Rädda Barnen.

Vilken är den viktigaste skolpolitiska frågan inför valet?

– Det är att alla elever kan nå sina mål i skolan, det är det absolut viktigaste. Vi ser i dag en situation där barn och elever inte går ut skolan med godkända betyg. Dels är det svårt för de barnen redan här och nu, men det skapar också dåliga möjligheter för de här barnen och eleverna i framtiden, säger Fredrik Malmberg.

Vad är det som brister i likvärdigheten i det svenska skolsystemet just nu? 

– Vi har precis (läs; i början av juli) lanserat en rapport som heter ”Villkor i utbildningen” och då kan vi se att det finns väldigt stora brister för många barn och elever med funktionsnedsättningar, och att många av dem får svårare förutsättningar att klara sin skolgång. Det handlar om stora skillnader mellan skolhuvudmän och mellan skolor, säger Fredrik Malmberg.

– Det man behöver göra är att fundera över hur det ser ut för varje elev och också se till hur man jobbar systematiskt på varje skola för att få den här tillgängliga lärarmiljön. 

Hur kan frågan tas vidare för att det ska bli en förändring tror du? 

– Väldigt mycket fokus är på skolan, och alla är överens om att det är viktigt med skolor där elever är trygga och når sina kunskapsmål. Det görs en hel del reformer som man hoppas ska ha effekt om tio år ungefär. Men jag är bekymrad över hur det ser ut för barn och unga i dag, och de kommande tio åren blir väldigt tuffa med lärartapp bland annat, säger han och fortsätter: 

– Vi behöver fundera mycket mer från skolmyndigheternas sida hur vi kan vända skolpyramiden, så att du har eleverna i fokus men också lärarna och elevhälsopersonal som ska göra den här förändringen möjlig. Hur ger vi dem rätt förutsättningar att klara sin uppgift? Där behöver skolmyndigheter bli mycket vassare. 

Fredrik Malmberg tror exempelvis att man runt om i landet behöver jobba med så kallade skolutvecklingskontor.

– Det är där vi skolmyndigheter tillsammans kommer närmare huvudmännen och ger stöd för att klara uppdraget. Säg att Skolinspektionen ser brister i hur man jobbar med en tillgänglig lärmiljö, då vore det ju helt naturligt att kunna haka på det stöd vi har. SPSM har nämligen verktyg och vi vet vad man behöver göra. Vi behöver haka mer in i varandra så att det blir tydligt. 

Hur kan man ge lärarna bättre förutsättningar att bedriva en likvärdig undervisning? 

– Det finns mycket vi behöver göra. En del som jag tror är otroligt viktig är att lärare får med sig rätt verktyg från början, och då pratar vi om lärarutbildningen. Det behöver ingå kunskap om funktionsnedsättningar och hur man ska jobba med extra anpassningar mycket mer än vad det görs nu. 

Sedan krävs det att man får fortbildning och att man får det här och nu, menar Fredrik Malmberg. 

– Samt att huvudmännen inte lämnar läraren ensam i den här situationen. För då blir det lätt så att man hamnar i att kanske se varje elev som en individ där man ser problem, i stället för att fundera över vad man har gjort för att skapa en tillgänglig lärmiljö på den här skolan. 

– Hur har vi tänkt kring lokalerna? Hur har vi tänkt kring det pedagogiska upplägget och det sociala samspelet? Jobbar man med alla de här delarna så kommer man att se att mycket är strukturfrågor som man behöver ta hand om. 

Du är inne på att förändra lärarutbildningen. Rent konkret, vad tycker du att lärarna får lära sig? 

– Nu kom det in i speciallärar- och specialpedagogutbildningen att man ska få mer kunskap kring NPF (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar). Det tror jag att man också självklart måste ha som en del i lärarutbildningen. Då får man med sig helt andra förutsättningar att tidigt upptäcka och se barn i behov av stöd. 

– Det låter på politikerna som att de tycker att det är en viktig fråga. Så det finns en chans att det i förlängningen kan komma. Men jag vill betona att det redan i dag finns stöd och råd att få från oss på SPSM. 

Intervjuerna med Fredrik Malmberg och Jiang Millington gjordes den 3 juli i Visby. Här kan du se och höra vad de andra skolprofilerna svarar i ”På språng”-intervjuerna.