Skollagen antogs efter intensiv debatt

Sverige har inte fått en ny skollag sedan 1985, men om ett år blir det dags på nytt. Den 1 juli 2011 är skollagen som i dag klubbades igenom av riksdagen tänkt att träda i kraft.
Blir det maktskifte efter höstens val kommer det dock att bli förändringar – oppositionen hade lämnat in hela 58 reservationer mot regeringens förslag till ny skollag.
Miljöpartiets skolpolitiske talesman Mats Pertoft sa under måndagens långa debatt i riksdagen att den nya skollagen är för snäv och innehåller för mycket detaljreglering.
– Det är som om alliansregeringen inte litar på skolan, inte litar på lärarna och eleverna. Jag frågar mig när jag läser detta – var är framtidstanken?
Socialdemokraternas Marie Granlund var också kritisk:
– Det är väldigt många saker som saknas. Det finns inget om överprövning av betyg, inget om lärarlegitimation. Kritiken från lagrådet har varit förödande.
Centerpartiets Sofia Larsen höll inte med – svensk skola väntade under den Socialdemokratiska regeringen i ett decennium förgäves på en ny skollag, sa hon.
– Det är en skollag för kunskap och valfrihet. Den ger de verktyg som rektorer och lärare behöver.

Lärarnas Riksförbund i är stort nöjd med den nya lagen:

– Det är överlag glädjande att den nya skollagen i ökad utsträckning fokuserar på kunskapsuppdraget och att lagtexten renodlas utifrån respektive skolform, vilket på bättre sätt tar fasta på respektive skolforms särart, säger Metta Fjelkner, ordförande för Lärarnas Riksförbund. 

​Förbundet välkomnar den nya skollagen och menar att lagen är väsentligt bättre än såväl nuvarande skollag som det förslag till ny skollag som lämnades av den parlamentariska skollagsberedningen 2002.

– Vi gläds åt att det nu blir tydligt vem som får tillsvidareanställas som lärare i den svenska skolan. Tillsammans med den kommande lärarlegitimationen kommer detta att bidra till en högre kvalitet i undervisningen och förbättrade förutsättningar för att man som elev ska kunna nå de nationella kunskapsmålen, fortsätter Metta Fjelkner. 

Förbundet är däremot kritiskt mot att friskolor med särskild pedagogisk inriktning ska kunna beviljas undantag från behörighetslagstiftningen. Detsamma gäller för karaktärsämneslärarna i gymnasieskolans yrkesprogram och för modersmålslärare.

– Regeringen vurmar för lika villkor mellan offentliga och privata skolor, men även med den nya skollagen skiljer sig reglerna åt beroende på huvudman vad gäller exempelvis offentlighet och sekretess, säger Metta Fjelkner.