mobilbild
Foto: Shutterstock
Debatt

Skolledaren: Fel väg att politiker vill förbjuda mobiltelefoner

Debatt Mobiltelefoner är ett problem på vissa lektioner, i vissa skolor. Men jag tycker inte att det handlar om mobiltelefonerna, utan det handlar om den enskilda elevens inställning till sina studier. Så låt oss börja i den änden i stället. Det skriver skolledaren Eva Myrehed Karlsson. 

Om våra folkvalda politiker inför ett mobilförbud i skolan, har de då också förslag på vad som ska hända med de elever som eventuellt trotsar förbudet? Ska det då bli en polisiär åtgärd eller är det socialtjänsten som ska ta hand om dessa elever?

Om jag inte är helt fel ute, så är det rektors uppdrag att organisera och leda arbetet på en skola. I det arbetet ligger ett arbetsmiljöansvar, arbetsplatsen ska utformas så det finns arbetsro och studiero. På varje skola ska det utarbetas rutiner för hur man gemensamt arbetar för att utföra arbetet på skolan utifrån de statliga styrdokument som finns. Om då mobiltelefoner är ett problem så är det rektors uppdrag, att i samarbete med personal och elever utarbeta regler och rutiner för hur man ska få stopp på mobilanvändande under lektionstid.

Ja, mobiltelefoner är ett problem på vissa lektioner, i vissa skolor. Men jag tycker inte att det handlar om mobiltelefonerna, utan det handlar om den enskilda elevens inställning till sina studier. Så låt oss börja i den änden i stället. Hur ska vi få alla våra elever studiemotiverade? Hur ska vi få våra elever att förstå att det är smart att använda tiden i skolan till studier i samarbete med klasskamrater och lärare.

Jag säger inte att det är lätt att få ungdomar idag, att vara ifrån sina mobiltelefoner under skoltid. Men det är definitivt fel väg, att politiker ska gå in och förbjuda. Låt oss istället arbeta tillsammans med eleverna och deras föräldrar för att få eleverna att förstå att skola och utbildning är viktigt, och att i skolan har vi gemensamma regler som alla följer. Reglerna har vi för att just kunna bedriva undervisning med fokus på kunskapsuppdraget, för att varje elev ska få en bra utbildning och känna trygghet, för att senare i livet kunna ta ett eget ansvar för sitt liv.

Det är läraren som har ansvar för ledarskapet i klassrummet och har som uppgift att planera, genomföra och utvärdera varje lektion, så att varje lektion ger alla elever nya steg i sin kunskapsutveckling. Om då läraren gör bedömningen att mobiltelefoner inte ska förekomma under lektionstid så är det, det, som alla elever har att förhålla sig till. Självklart ska det finnas elevinflytande även i klassrummet, men det måste vila på basis av vad respektive lektion ska innehålla. Det är läraren som har det övergripande ansvaret för att varje lektion håller hög kvalitet och det är läraren som har mandat att vara ledare i klassrummet.

Elevernas ansvar ligger i att förhålla sig till att det är läraren som är ansvarig för arbetet under lektionstid. Så om läraren bestämmer utifrån ett pedagogiskt perspektiv att ingen elev behöver använda mobiltelefon under en lektion, så ska eleven kunna ta det ansvaret att lägga undan mobilen. Här handlar det om ömsesidigt respektfullt bemötande. Att eleverna tar ett ansvar för sina studier och förhåller sig till den struktur som läraren sätter för varje lektion. Säger läraren att mobiltelefonerna inte ska användas så är det som gäller. Hur många ungdomar skulle använda mobiltelefon under fotbollsträningen om tränaren säger att alla ska lägga undan mobiltelefonerna? Så eleverna kan förhålla sig till regler. De elever som inte följer de regler man har i skolan, behöver tillsammans med sina föräldrar utbildas, utbildas i att i en demokrati så följer man de regler och riktlinjer som man kommit överens om och det utan tjafs.

Låt oss lyfta skolan så att eleverna verkligen känner att skolan är viktig för var och ens framtid, detta arbete kan politikerna få hjälpa till med. Politikerna kan stötta skolan i form av att skjuta till resurser, fler lärare som arbetar med kunskapsuppdraget och fler personal som finns i det hälsofrämjande arbetet såsom till exempel kurator, syv, speciallärare och specialpedagog.

Det viktigaste är att våra barn och ungdomar känner att de kan lita på oss vuxna, att vi står för det vi säger. Då följer våra barn och ungdomar våra gemensamma regler för att de ser att det blir positiva effekter och att regler är till för allas bästa och för att skapa trygghet och tillit.

Eva Myrehed Karlsson skolledare och konsult.

 

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm