Forskning

Skolor bedöms på fel grunder

När elevresultat är det enda måttet på skolframgång vill skolorna inte ta emot elever som ligger i riskzonen för att inte nå målen. Det visar en nyligen publicerad studie från Stockholms universitet. 

”Lärare pressas att sätta glädjebetyg” löd en av Svenska Dagbladets rubriker i veckan och en lärare kommenterade läget: ”Höga betyg ger skolan bättre rykte, vilket ger ’bättre’ elever som kräver mindre resurser”

I en nyligen publicerad studie har Mara Westling Allodi, professor i specialpedagogik vid Stockholms universitet, granskat konsekvenserna av att värdera skolprestationer utifrån elevernas betygsresultat.

– Vi får ett system som inte erbjuder något incitament för skolor att arbeta på ett inkluderande sätt med alla elever. Det finns en risk för att elever i behov av stöd, elever med inlärningssvårigheter och elever som ännu inte har erövrat det svenska språket inte når så höga betyg. Kontentan blir att en skola ökar sina möjligheter att redovisa höga resultat om dessa elever får sin undervisning på annat håll, menar Mara Allodi Westling.

Enligt Mara Westling Allodi är vårt skolsystem i hög grad präglat av marknadstänkande, där kunden förväntas göra val. För att kunna välja behövs olika mått på hur framgångsrika skolorna är och det som jämförs är det som enkelt låter sig mätas – elevresultat.

Mara Westling Allodi menar att de skolor som tar hand om elever med störst behov, riskerar att straffas och framstå som misslyckade när betygsresultat är det enda som räknas, trots att de egentligen arbetar med mer komplexa och avancerade uppgifter än den genomsnittliga skolan.

I sitt arbete följde Mara Westling Allodi en skola som fått i uppdrag av kommunen att erbjuda undervisningsgrupper för elever med funktionsnedsättningar och inlärningssvårigheter. Eleverna kom från hela kommunen. Det fanns också elever som inte behärskade inte svenska språket så bra.

– Skolan drabbades av olika omorganisationer på grund av att de ansågs vara lågpresterande och de blev utsatta för ganska hårdhänta förbättringsförsök från kommunen sida. Skolan blev också kritiserad av Skolinspektionen för att de inte gav tillräckigt stöd till eleverna baserat på att eleverna inte lyckades så bra, säger Mara Westling Allodi.

Hon menar att skolans mer komplexa uppdrag varken syntes eller tillmättes något värde.

– En av mina slutsatser är att det beror på att man inte mäter vad skolorna faktiskt gör och inte tar hänsyn till skolornas speciella förutsättningar. Det jag har kommit fram till i min studie är att de här skolorna gör viktiga insatser utifrån de målsättningar som hela utbildningssystemet har. Men dessa målsättningar blir inte uppmärksammade, man tittar bara på betyg.

– Rektorn på skolan som jag följde berättade hur de lyckats motivera en elev med stora sociala problem som knappt hade gått i skolan att bli behörig till gymnasiet. Det var något som de var väldigt stolta över, men det var inget som de fick uppskattning för utifrån.

Den här typen av prestationer är svårare att mäta, som att förebygga avhopp, förbättra en elevs närvaro och att man ger en rättvis utbildning till alla, menar Mara Westling Allodi som är kritisk till att skolan ses som vilken marknad som helst.

– Idén om att kvaliteten höjs genom konkurrens förutsätter att alla enheter på en marknad har exakt samma egenskaper, men så är inte fallet med elever. En del behöver stöd och hjälp, andra klarar sig nästan själva. Vissa skolor lyckas attrahera de lättaste eleverna, andra gör inte det och borde kompenseras för det. Vi kan inte förvänta oss att alla skolor ska uppnå precis samma resultat, säger hon och fortsätter:

– För att nå optimala resultat ska man ha höga förväntningar på alla förväntning och man ska naturligtvis inte bemöta elever som har svårigheter med låga förväntningar, men det bli fel när vi använder elevernas resultat för att mäta skolornas prestation.

Vad skulle du vilja se istället?

– Att man tog bort konkurrensmekanismerna. Och om man vill ha dem kvar så ska man i alla fall försöka mäta olika målsättningar, inte bara resultat. Man borde göra en ordentlig genomgång av vilka olika målsättningar skolan har och utvärdera alla dem. Då skulle de skolor som tar hand om elever som har mer komplicerade lärandeprocesser uppmärksammas för att de är bra på det. En skola kan fungera bra trots dåliga resultat.

Läs mer: Studien är publicerad i tidskriften Policy Futures in Education, nr 4, 2013. Titel “Simple-minded Accountability Measures Create Failing Schools in Disadvantaged Contexts: a case study of a Swedish junior high school”. 

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm