Skolverket: Läget är alarmerande

Första juli 2015 börjar kravet på legitimation för lärare och förskollärare gälla fullt ut. Då ska den som ansvarar för undervisningen vara legitimerad och behörig, det gäller i de allra flesta ämnen.

Nu visar nya siffror från Skolverket att det fortfarande finns många obehöriga lärare i förskola, grundskola och på gymnasiet. Det är första gången Skolverket gjort en kartläggning av behörighetsläget utifrån de uppgifter om behörighet som finns i lärarlegitimationen. Skolverket kallar läget alarmerande. 

– Det behövs en nationell handlingsplan för läraryrket och det brådskar. Kommande stora pensionsavgångar, lågt intresse för läraryrket och utbrett missnöje bland lärare kräver satsningar och förändringar. Svensk skola står och faller med tillgången till kompetenta lärare, säger Skolverkets generaldirektör Anna Ekström i ett pressmeddelande.

Enligt Skolverket saknar ungefär var femte som arbetar som lärare lärarexamen. Behörighetsläget ser också olika ut i olika ämnen. I årskurs sju till nio finns högst andel behöriga lärare i franska, historia och tyska. Sämst är läget i ämnen som teknik, bild, spanska, geografi, hem- och konsumentkunskap och musik där färre än hälften av lärarna är behöriga. 

Situationen är snarlik på gymnasienivå. Bäst ser det ut i kemi, biologi, fysik, historia och svenska där drygt två tredjedelar av lärarna är behöriga att undervisa i sina respektive undervisningsämnen. I svenska som andra språk är däremot knappt en femtedel behöriga. Och i ämnena filosofi och naturkunskap har drygt 40 procent av de undervisande lärarna behörighet för sitt respektive undervisningsämne. 

Behörigheten skiljer sig åt mellan olika kommuner i landet.

Lärarnas Riksförbund har länge drivit kravet på att undervisande lärare ska vara behöriga i ämnet de undervisar i. Förbundsordföranden, Bo Jansson, menar att huvudmännen haft gott om tid på sig att förbereda sig inför legitimationsreformen som slår igenom till fullo nästa sommar. 

– Det sorgliga är att det var först när beslutet om lärarlegitimation kom som huvudmännen på allvar började kolla upp vad deras anställda lärare verkligen var utbildade i. Det tycker jag är symptomatiskt för hur illa det här har skötts och hur lite man har brytts sig tidigare. Man ska ha klart för sig att skollagen redan tidigare var tydlig med att huvudmannen i första hand ska anställa lärare som är ämnesbehöriga. 

Han poängterar att alla elever har rätt till utbildade lärare, i alla ämnen. Och tillägger att bristen på behöriga lärare kan förstärka utvecklingen att det blir allt större skillnader mellan olika skolor och mellan olika kommuner.

– Det handlar om likvärdighet och den kompensatoriska skolan. Eleverna ska ha utbildade lärare oavsett var de går i skolan.  Vi vet vilka elever som drabbas hårdast när skolan inte fungerar. De som inte har stöd hemifrån är de största förlorarna.

Skolverket efterfrågar nu en nationell handlingsplan för att säkra tillgången till kompetenta lärare. Bland annat säger man att:

•    Skolhuvudmännen måste ta ett större ansvar för kompetensförsörjningsfrågorna och planera skolorganisation, rekryteringsinsatser och fortbildningsinsatser utifrån den information som legitimationssystemet ger.

•    Landets lärosäten måste planera och dimensionera sina lärarutbildningar så att verksamhetens behov av utbildade lärare i olika ämnen tillgodoses så långt det är möjligt.