Skolverket utbildar i APL

I dagsläget finns 20 stycken. En av dem är Eva-Lisa Andersson, ledamot i LR:s forum för yrkesämnen.
 – Skolledare har inte koll på skillnaden mellan APL och APU. Därför avsätter de inte tillräckligt resurser och rektor förlitar sig på enskilda lärare att lösa det. En av fem skolor har en APL som fungerar, säger hon.

APL ställer krav på både huvudman och skola. Bland annat är det huvudmannens ansvar att skaffa AP-platser till eleverna, och att se till att arbetsplatserna uppfyller särskilda kriterier. Sedan följer planering, genomförande, uppföljning och bedömning, allt enligt uppsatta krav.

– Resursbristen leder till att bedömningen av eleven i slutändan inte blir relevant. Det finns elever som aldrig får lärarbesök på sina arbetsplatser. Då sätts betyget på högst tveksamma grunder, säger Eva-Lisa Andersson.

Hon och hennes kollegor åker ut till de skolor som anmäler sitt intresse. På plats ute på skolorna berättar de hur det är tänkt att det hela ska fungera.

– Intresset är bra. Det är viktigt att rektorn är med. De skolor vi har varit på är i allmänhet sådana som kommit en bit på väg och förstår att det finns brister med deras APL. Vi har inget mandat att säga åt dem hur de ska göra, men vi kan informera och coacha.

Men hon tror ändå att skolledarna får en tankeställare vid deras möten.

– När de hör allt som ingår förstår de att det krävs en del resurser för detta. Att det ställs högre krav än att bara skicka eleven till en arbetsplats.