Snuttifierad undervisning boven i mattefallet

Pisa-resultaten är långt ifrån de enda indikationerna på att svenska elevers kunskaper i matematik sjunker. 2003 hade till exempel genomsnittsåttan sämre kunskaper i ämnet än vad den genomsnittlige sjuan hade några år tidigare. Även bland matematikbegåvningarna, eller åtminstone bland de som efter gymnasiet väljer att studera på matematiktunga utbildningar, sjunker kunskaperna. Rolf Pettersson, matematikprofessor emeritus, har sedan 1973 undersökt matematikkunskaperna hos nya studenter på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Studenterna har fått genomföra ett test med nio standarduppgifter. Resultaten var i stort sett konstanta under perioden 1973–1993. Men 1994–2000 försämrades de kraftigt för att efter 2000 i princip ha legat på en oförändrad nivå.

Sedan 1997 genomförs ett liknande test hos de som börjar på civilingenjörsprogrammen på Kungliga tekniska högskolan i Stockholm. Även det testet indikerar fallande matematikkunskaper.

Jana Madjarova är professor i matematik, ansvarig för civilingenjörsprogrammet i teknisk fysik vid Chalmers och ordförande i tävlingskommittén för skolornas matematiktävling vid Svenska matematikersamfundet. Hon menar att nya ingenjörsstudenter som grupp har fallande matematikkunskaper trots att gymnasiebetygen ofta visar på motsatsen.

– Det finns inget absolut samband mellan betygen och studenternas förkunskaper. Medelbetygen har höjts oerhört under senare år samtidigt som kunskaperna har sjunkit.

– Men det är inte så att eleverna har blivit dummare. De har de naturligtvis inte. Det som har hänt är att standarden på den svenska skolan har fallit, vilket gör att eleverna lär sig mindre. Jag har dock förhoppningar om att de lärarstudenter som har läst de nya kurserna, efter 2011, kommer att bryta trenden.

Jana Madjarova berättar att flera tekniska högskolor har känt sig tvingade att anpassa sig till elevernas bristande matematikkunskaper i början av utbildningen.

– Om man jämför de tentaskrivningar som vi ger under den första terminen med dem vi gav för 20 år sedan, har svårighetsgraden sjunkit. Det finns uppgifter som jag gav då som jag inte kan ge i dag. Trots det har vi ändå jämförelsevis
höga krav på Chalmers. Det ska också sägas att skillnaden inte är stor senare i utbildningen.

Trots återkommande larmrapporter är inte alla lika säkra på att svenska elever lär sig mindre i dag än tidigare.

– Jag tycker att det finns anledning att problematisera den gängse bilden. Vi rör oss i en komplicerad verklighet med komplexa bilder, säger Yvonne Andersson (KD), ledamot i riksdagens utbildningsutskott och filosofie doktor i pedagogik.

Att döma av resultaten i internationella
undersökningar förbättrades de svenska skolresultaten fram till mitten av 1990-talet och några år därefter. Matematikresultaten 1995 var till exempel mycket bra jämfört med motsvarande tester 20 år tidigare. I början av 2000-talet placerade sig de svenska eleverna relativt bra även när det gällde läsförmåga. Därefter har resultaten sjunkit.

Flera experter som Skolvärlden har talat med pekar ut 1990-talets laissez-faire inspirerade valfrihetspolitik på skolområdet som en starkt bidragande orsak till försämringen.

– Det är alltid svårt med kausalitet. Men på 1990-talet gjordes en massa saker på skolområdet, som en ny läroplan, nytt betygssystem, skolpengen och det fria skolvalet. Det har påverkat elevernas resultat, säger Magnus Oskarsson.

– Att vi har fått ökade skillnader mellan skolor är en naturlig följd av ökad rörelse av elever. Länder med valsystem får ökade skillnader mellan eleverna.

Enligt Magnus Oskarsson har social bakgrund i dag större betydelse för svenska elevers skolresultat än vad den hade tidigare, så stor betydelse att Sverige i det sammanhanget i dag mer liknar Tyskland och USA än Finland, Danmark och Norge.

Nyligen konstaterade också forskare vid Stockholms och Uppsala universitet att det det fria skolvalet lett till ökade skillnader mellan svenska skolor.

Enligt Jana Madjarova finns det grundläggande brister i skolmatematiken.

– Eleverna räknar tal sida upp och sida ner och prickar av mot facit, oftast utan att behöva tänka efter vad det är de egentligen gör och varför det blir som det blir. Jag tycker att man borde prioritera sambanden, varför saker och ting händer.

– Jag anser också att skolan behöver överge dagens snuttifierade delkurser. Matematik är ett hierarkiskt uppbyggt ämne. Det man lär sig bygger på något som man har lärt sig tidigare. När kedjan bryts, tappar eleverna sammanhangen. Bland det viktigaste vi kan göra är att förmedla bilden av matematiken som en vetenskap, som något som hänger ihop. Det tycker jag att skolan missar i väldigt hög grad i dag.

Jana Madjarova säger att många matematiklärare behöver mer stimulans.

– Det finns i det sammanhanget anledning att fundera över Skolverkets inställning till lärarnas kunskaper. För en tid sedan skrev jag och en kollega en text till Matematiklyftet, alltså för fortbildning av lärare som undervisar i matematik. Texten blev underkänd med motiveringen att lärarna inte skulle kunna förstå den. Skolverkets inställning är att inte belasta lärarna med matematik. Det är att idiotförklara dem. Jag tror att många lärare mer än gärna skulle ta chansen att öka sina kunskaper.

Enligt professor Astrid Pettersson har många elever en övertro på sina egna matematikkunskaper.

– Vi behöver få en annan inställning till lärande, kunskap och bildning. Lärarna kan inte lära eleverna något. Det måste eleverna göra själva, genom tålmodigt arbete. Lärarna kan stimulera elevernas lärande. Undervisning och lärande är elevernas och lärarnas gemen-samma projekt.