Stora brister hos yrkesprogrammen

Elever som lämnas ensamma med uppgifter som de inte förstår och utan den hjälp de behöver. Stökiga klassrum. Elever som kommer och går som de vill, eller leker med mobiler eller datorer på lektionstid. 
Det är Skolinspektionens bild av svensk yrkesutbildning, efter en oanmäld inspektion på yrkesprogram på 47 slumpvis utvalda skolor i mars i år.

Det visade sig också att så mycket som att i en fjärdedel av undervisningen förekom lågt lärarstöd, och att lärarstödet var som sämst vid individuellt arbete.

Värst är situationen på vård- och omsorgs och el- och energiprogrammen.     

– Rapporten är alarmerande och visar att Jan Björklund gjorde sand av guld. Det fokus på nedmontering av yrkesprogrammen som han höll på med, istället för att bygga upp dem, har tyvärr fått effekt, säger Aida Hadzialic, gymnasie- och kunskapsminister, till Aftonbladet.

Hon kritiserar Jan Björklund för att ha pekat ut yrkesprogrammen som ett alternativ för studietrötta och för beslutet att ta bort högskolebehörigheten.

Regeringen har beslutat sig för att återinföra behörigheten till högskolan.

Men Aida Hadzialic har ytterligare ett recept för att höja utbildningarnas status.

– Vi behöver prata bra om yrkesutbildningarna. Säga att de är för jobbsugna, de som vill bygga upp framtidens näringsliv och välfärd, att svensk yrkesskicklighet är i världsklass. Det här är något för hela samhället och de här eleverna att vara stolta över, säger Aida Hadzialic.