Stora skillnader i undervisningstid

I resultatet kan man se stora skillnader i antalet timmar som läggs på matematik under ett läsår. Allt från 71 till 125 timmar.
- Det här är högst olikvärdigt, säger utredaren Olof Lundborg.

Den nationella timplanen som finns i dag säger bara att en elev ska totalt ha fått 900 undervisningstimmar i matematik när den går ut årskurs 9. Hur detta sedan efterföljs är helt och hållet upp till den lokala nivån – det vill säga enskilda skolor och kommuner.
Det blir problematiskt när elever av olika anledningar byter skola – eftersom upplägget kan skilja sig åt.
Finns det ingen kontroll av att timplanen efterföljs?
- Nej, vi har också sett att Skolinspektionen sällan utvärderar undervisningstiden. Om man frågar lärare själva så är det väldigt skralt med utvärdering just av undervisningstiden i förhållande till den nationella timplanen, säger Olof Lundborg.

Undersökningen är gjord bland lärare och rektorer och har helt fokuserat på matematik i årskurs åtta. Bakom undersökningen står Lärarnas Riksförbund som låtit företaget Exquiro genomföra den.

Lärarnas Riksförbund föreslår nu flera åtgärder för att göra undervisningen mer likvärdig:
* Fasta timplaner per ämne och stadium.
- Helt logiskt med tanke på att man i läroplanen delat upp målen i årskurs tre, sex och nio. Då tycker vi att det är rimligt att man också garanterar undervisningstid för de här målnivåerna, säger Olof Lundborg.
* Timplanen ska gälla alla skolor.
- Vi tycker inte att det är rimligt att vissa skolor har dispens från timplanen. Det gynnar inte likvärdigheten.
* Staten bör finansiera den moderniserade timplanen, eftersom förutsättningarna skiljer sig så mycket mellan skolor.