”Styrdokumenten är svårtolkade”
Ska det vara någon mening med en målstyrd verksamhet måste målen vara skrivna så att de kan utvärderas och förstås av alla parter, skriver läraren Anders Andersson, och ger förslag på hur.
Trots reformerna av grund- och gymnasieskolan är de systematiskt uppbyggda styrdokumenten ofta otydliga, kortfattade och väldigt akademiskt formulerade. Erfarna lärare kan möjligen läsa kursinnehållet mellan raderna, men utrymmet för tolkningar är stort och dokumenten praktiskt taget omöjliga att förstå för elever och föräldrar. De generellt formulerade kvalitetsbegreppen i kunskapskraven är också svårtolkade.
Styrdokumenten måste förtydligas, både innehållsmässigt och språkligt, så att de kan förstås av alla parter i skolan. Eleverna är skolans huvudpersoner och det minsta de, liksom deras föräldrar, kan begära är att förstå vad som ingår i kurserna och vad de förväntas prestera så att de även kan vara delaktiga i, och kan ställa krav på undervisningen.
I grundskolan förutsätter detta att kursinnehållet specificeras för varje årskurs, vilket antingen görs direkt i de nationella styrdokumenten eller, som i Finland, av kommunerna utifrån stadiemålen. Kunskapskraven och kursinnehållet, som indirekt anger förkunskaper för högre årskurser, är lättare att kommunicera per årskurs än per stadium.
Styrdokumenten bör för varje kurs utformas som ett flersidigt dokument som i det centrala innehållet detaljerat anger vad som ingår i kursen med exempel på kunskaper och färdigheter som motsvarar olika betygsnivåer. Av det centrala innehållet bör framgå vilket djup och vilken bredd i kunskaper och färdigheter som förväntas för att garantera en likvärdig utbildning.
Istället för som idag låta lärarna och läroboksförfattarna tolka innehållet bör Skolverket formulera innehållet så entydigt som möjligt, vilket även underlättar lärarnas undervisning och bedömning och säkerställer entydiga kunskapsnivåer.
Konkretiseras det centrala innehållet med bredd och djup i kunskaper och färdigheter och med betygsgraderade exempel för varje område, blir de generella och svårtolkade avsnitten om ”Kunskaper och förmågor” respektive ”Kunskapskrav överflödiga”. Därmed har styrdokumenten för ämnen och kurser förenklats till de två avsnitten ”Syfte” respektive ”Centralt innehåll med kunskapskrav”.
Ska det vara någon mening med en målstyrd verksamhet måste målen vara skrivna så att de kan utvärderas och förstås av alla parter. Skolverket bör därför föregå med gott exempel och formulera pedagogiska och entydiga styrdokument som kan förstås av lärare, elever och föräldrar. Detta är en förutsättning för att utbildningen ska bli likvärdig, betygsättningen rättssäker, samt att eleverna ska vara delaktiga i sin kunskapsutveckling.
Anders Andersson
Lärare på Brogårdsgymnasiet i Kristinehamn