Succé för matematik utanför klassrummet

Mark som ska planas ut inför ett kommande husbygge. Plattor som ska läggas ut på en begränsad yta. Åtgång av murbruk som ska beräknas.

För eleverna på bygg- och anläggningsprogrammet på Byggymnasiet i Malmö är matematiken ständigt närvarande, men tidigare var det mer vattentäta skott mellan den matte som finns i karaktärsämnet bygg och anläggning och den som lärdes ut på de renodlade matematiklektionerna. Så är det inte längre.

Elisabet Bellander är förstelärare i matematik på Komvux Södervärn i Malmö, med 20 procent av tjänsten vikt åt kollegialt lärande och utvecklande arbete. När hon blev förstelärare började hon fundera på metoder för att, som hon säger, ”spegla matematiken i ett annat ämne för att lyfta elevernas lärande”. När hon träffade Michael Blaesild, förstelärare på bygg- och anläggningsprogrammet på Byggymnasiet, och berättade om sina idéer nappade han direkt.

– Vi började tillsammans planera för hur matematiken kan föras in på bygg- och anläggningsprogrammet och anpassas efter karaktärsämnet. I det centrala innehållet i bygg och anläggning ingår praktiska arbetsuppgifter som att bygga en stödmur och lägga plattor och rör. Det innefattar bland annat geometri, taluppfattning, enheter och samband och förändring, säger Elisabet Bellander och fortsätter:

– Jag behöver inte leta efter matematik i byggprogrammet – den behöver inte krystas in. Många strukturer inom skolan är fasta och kan vara svåra att komma ur, men det gäller att påminna sig om att kunskap inte bara ges i ett specifikt klassrum. En byggarbetsplats är den största matematikverkstad du kan ha som matematiklärare, säger Elisabet och betonar att eleverna får med sig allt kursplanen kräver.

Hon tar Pythagoras sats som exempel för att beskriva skillnaden mellan lärandet i ett traditionellt klassrum och i en autentisk miljö. När Elisabet lär ut sambanden för sidorna i en rätvinklig triangel i ett klassrum upplevs det ofta av eleverna som teoretiskt och svårt. När hon i stället tar på sig varselkläderna och hjälmen och följer med till verkstaden och visar samma principer på en modell som eleverna byggt blir effekten en annan, säger hon.

– Som lärare kan jag se en helt annan effektivitet i hur eleverna tar till sig kunskaperna. De lyssnar mer aktivt, tar till sig bättre och kommer ihåg bättre. De får ett större självförtroende och inser att de kan matematik. Sedan vi började arbeta på detta sätt har eleverna fått en helt annan syn på matematik. De inser att matematik behövs till allt.

Elisabet tillägger att en annan fördel med KaMa är att eleverna ser att hon, som mattelärare, intresserar sig för deras yrkesval och förstår vilka kunskaper de behöver få med sig.

På KaMa-lektionerna undervisar hon tillsammans med Michael Blaesild. Att det blev just bygg- och anläggningsprogrammet som pilotprojekt beror på hans intresse för arbetsmetoden – Elisabet Bellander är övertygad om att KaMa fungerar lika bra på andra yrkesprogram, som hantverks-, vård- och omsorg, restaurang- och livsmedelsprogrammen, men även på högskoleförberedande program som samhällsvetenskapsprogrammet och teknikprogrammet.

– Det viktiga är att man inte tänker att matematiken är skild från karaktärsämnet, utan att man samarbetar och belyser det kursplanen säger om matematik och om karaktärsämnet. Vi är väldigt tydliga med att det inte är någon ”light-matte” vi lär ut. Vi utgår från kursplanens skrivningar och tydliggör för eleverna att de blir bedömda. Men jag upplever att de har direkt har förstått hur vi jobbar och har inte ifrågasatt det, utan tvärtom tycker att det är bra med två lärare.

Elisabet menar att KaMa-metoden gör att hon och Michael blir säkrare i sin undervisning och att de ställer högre krav på eleverna.

– Vi vet väldigt väl vad de har gjort och vad de kan. Vi förväntar oss att de ska prestera på en viss nivå.

Sedan i höstas har alla elever på bygg- och anläggningsprogrammet på Byggymnasiet i Malmö karaktärsämnesmatte. Lärmetoden har också fått uppmärksamhet från den akademiska världen – Lisa Björklund Boistrup, universitetslektor vid Stockholms universitet, genomför tillsammans med Elisabet och Michael en aktionsforskningsstudie och skriver på två papers om KaMa.

– Utifrån resultatet i dem hoppas vi få en ännu bättre tyngd och visa ännu tydligare varför man ska samarbeta mellan varandras ämnen, säger Elisabet Bellander.