Svårt förstå historieböckerna
Ett smalt och abstrakt språk gör det svårt för elever att förstå läroböckerna i historia. Särskilt svårt är det för andraspråksläsare. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet.
Gymnasieelever förväntas kunna läsa historietexter kritiskt och analytiskt. För att klara det krävs att man förstår språket.
Lotta Olvegård, doktorand vid Göteborgs universitet, har därför undersökt hur bra gymnasieelever förstår lärobokstexter i historia.
Hon har dels samtalat med elever om innehållet och språket i texterna, dels analyserat dem språkligt. Samtalen har hon fört både med elever som har svenska som förstaspråk och med elever som har svenska som andraspråk.
– Resultaten visar att det inte bara är nyanlända elever utan även elever som gått flera år i svensk skola som inte har hunnit utvecklat det skolrelaterade språkbruk som krävs för att förstå det abstrakta språkbruket i lärobokstexterna, säger Lotta Olvegård i ett pressmeddelande.
Studien visar att det krävs ett omfattande ordförråd och ett mycket ämnesspecifikt språkbruk för att kunna analysera komplexa språkliga strukturer, något som det tar lång tid att utveckla på ett andraspråk.
Studien visar också att många historiska aktörer, platser och händelser tas för givna i historieböckerna. Och att människor och handlingar döljs i abstrakta och komplexa språkliga strukturer, medan årtal och platser får stor plats.
Allt det här gör att det blir en utmaning att läsa texterna.
– Det krävs en undervisning där både språk och ämnesinnehåll uppmärksammas i klassrummet, något som gynnar alla elever eftersom språket spelar en central roll för allt lärande i skolan.