Sveket mot eleverna

"Utbildningen skall inom varje skolform vara likvärdig, varhelst den anordnas i landet”, står det i skollagens portalparagraf. När Skolvärlden jämfört landets kommuner med varandra visar det sig att det finns mycket som inte är likvärdigt mellan kommunerna. De ekonomiska resurserna, bland annat. Medan Arjeplog lägger 66 500 kronor per grundskoleelev och år så nöjer sig Lessebo med mindre än hälften, 32 300 kronor.

Stora skillnader

Förutom hur mycket pengar som kommunerna satsar på skolan har Skolvärlden jämfört fem andra områden med hjälp av statistik för 2008 från Skolverket och Statistiska Centralbyrån, SCB. Granskning visar stora skillnader i samtliga områden.

Gymnasiebehörigheten: I Sorsele gick varje niondeklassare ut med gymnasiebehörighet medan nästan var fjärde elev i Skinnskatteberg och Södertälje inte har det.

Nationella ämnesproven: I topp ligger Arjeplog där samtliga elever hade minst G i nationella proven i de tre kärnämnena matematik, svenska och engelska. I Hällefors hade nära varannan elev underkänt i minst ett ämne.

Lärartäthet: I Torsås går det 15,4 lärare per 100 elever, medan motsvarande siffra för bottenkommunen Trosa är sju.

Lärarkompetens: I Norsjö har alla grundskolelärare pedagogisk utbildning medan Dals-Ed är sämst. Där är nästan var tredje lärare obehörig.

Uppnådda mål: Bäst är Åsele där 97,8 procent av eleverna i årskurs nio klarade målen i samtliga ämnen. Sämst är Kalix med 57,1 procent.

Små kommuner bäst

Skolvärldens rankning visar också att mindre kommuner är överrepresenterade bland de tio bästa. Den enda större kommunen som tränger sig in bland toppkommunerna är Lund. Även bland bottenkommunerna är det många mindre kommuner. Men här finns också medelstora kommuner som Södertälje, Norrtälje och Trollhättan. För att undersöka och undvika felkällor granskade Skolvärlden också 2007 års siffror. De bekräftar i stort den rankning som slås fast för 2008. Torsås är visserligen inte bäst 2007, men väl fyra. Södertälje ligger på plats 288 mot 290 året efter.
– Det finns alltid en avvägning vilka faktorer som ska räknas in. En jämförelse är ingen vetenskap. Men vi tycker att de här sex faktorerna ger en ganska bra bild av hur det står till i kommunerna, säger Olof Lundborg, utredare på Lärarnas Riksförbund som hjälpt Skolvärlden att ta fram statistiken och värdera vilka faktorer som bör vara med.
Skolvärlden har låtit Barnombudsmannen Fredrik Malmberg ta del av Skolvärldens rankning. Han är inte överraskad över de stora skillnaderna mellan kommuner. När BO jämfört elevhälsan i landets kommuner har det också visat sig finnas mycket stora skillnader. Något som är oacceptabelt, enligt Fredrik Malmberg:
– Självklart ska alla barn ha rätt till likvärdig utbildning oavsett ålder, kön, etnicitet, funktionshinder och var i landet det bor. Detta enligt artikel 2 i barnkonventionen