Svenska skolreformer missar målet?
Svenska skolreformer har gjort mer skada än nytta.
Saker som åldersblandade klasser, problemorienterad undervisning och skriftliga tester är skadliga eller ger bara måttlig effekt på inlärningen, enligt författarna till en debattartikel i Göteborgs-Posten.
I stället är läraren den viktigaste faktorn.
Knut Sundell från Socialstyrelsen, Sven Bremberg, Statens folkhälsoinstitut, och Martin Karlberg, doktorand vid Uppsala universitet, skriver i en debattartikel i GP att reformer inom den svenska skolan inte föregåtts av utvärderingar utan ”baserats på mer eller mindre rimliga teorier som lanserats som sanningar”.
De hänvisar till professor John Hattie vid Aucklanduniversitetet på Nya Zeeland som sammanställt resultat från 52 000 studier av totalt 83 miljoner elever. Han har tittat på vad som påverkar elevernas prestationer i skolan.
Stämmer dåligt
”Det som svenska myndigheter och svenska skolforskare rekommenderat för skolutveckling stämmer dåligt med resultaten i Hatties sammanställning. Under det som kallas skadligt återfinns åldersblandade klasser, problembaserad inlärning, att elever själva ska bestämma sin inlärning, mentorskap och helordsmetoden respektive motorisk träning för läsinlärning”, skriver Sundell, Bremberg och Karlberg i GP.
Bland det Hattie klassar som värt att sträva efter är att minska störande beteenden i klassrummet och strukturerad utvärdering av lärarens undervisning.
ust läraren pekas ut som den enskilt viktigaste faktorn för inlärningen.
Lärare ska vara ”styrande, tydliga, engagerade och bry sig om eleverna” samt vara ”medvetna om varje elevs aktuella kunskap och sätt att tänka samt anpassa undervisningen efter detta”, enligt debattartikeln i GP.


… skolan har blivit ett sönderreformerat samhällsområde.”

Lugnare tempo









































.jpg)











Jag har alltid undrat över hur man så fullt ut kan "köpa" nya inriktningar vad det gäller undervisning. Detta har även våra fackförbund gjort. Jag lämnade Lärarförbundet efter att jag tröttnat på deras artiklar som framhävde problembaserat lärande och allt det som artikeln i GP relaterar till. Hur kan man utsätta barn för experiment som saknar utvärdering. Nu kommer motreaktionen och hur många barn har inte offrats på vägen. Detta gäller framför allt pojkar (långt ifrån alla, men många), som ofta har lite svårare än flickor att strukturera sig och planera sitt arbete. Forskning har ju länge funnits att luta sig mot som visar att barn har olika behov vad det gäller lärandets inramning, kaosbarn och ordningsbarn finns i varje klass, vissa elever klarar frihet mycket bra, andra kräver klar struktur. Då måste vi erbjuda både struktur och frihet i lagom dos så att alla inlärningsstilar får sin del. Aldrig mer att vi får utsätta eleverna för så mycket godtycke!
Äntligen! Dags att rensa bort ogräset i den pedagogiska rabatten. Bannlys kättare som förespråkar PBS och annan skräp.
Skriv ny kommentar