Svenska skolreformer missar målet?
Svenska skolreformer har gjort mer skada än nytta.
Saker som åldersblandade klasser, problemorienterad undervisning och skriftliga tester är skadliga eller ger bara måttlig effekt på inlärningen, enligt författarna till en debattartikel i Göteborgs-Posten.
I stället är läraren den viktigaste faktorn.
Knut Sundell från Socialstyrelsen, Sven Bremberg, Statens folkhälsoinstitut, och Martin Karlberg, doktorand vid Uppsala universitet, skriver i en debattartikel i GP att reformer inom den svenska skolan inte föregåtts av utvärderingar utan ”baserats på mer eller mindre rimliga teorier som lanserats som sanningar”.
De hänvisar till professor John Hattie vid Aucklanduniversitetet på Nya Zeeland som sammanställt resultat från 52 000 studier av totalt 83 miljoner elever. Han har tittat på vad som påverkar elevernas prestationer i skolan.
Stämmer dåligt
”Det som svenska myndigheter och svenska skolforskare rekommenderat för skolutveckling stämmer dåligt med resultaten i Hatties sammanställning. Under det som kallas skadligt återfinns åldersblandade klasser, problembaserad inlärning, att elever själva ska bestämma sin inlärning, mentorskap och helordsmetoden respektive motorisk träning för läsinlärning”, skriver Sundell, Bremberg och Karlberg i GP.
Bland det Hattie klassar som värt att sträva efter är att minska störande beteenden i klassrummet och strukturerad utvärdering av lärarens undervisning.
ust läraren pekas ut som den enskilt viktigaste faktorn för inlärningen.
Lärare ska vara ”styrande, tydliga, engagerade och bry sig om eleverna” samt vara ”medvetna om varje elevs aktuella kunskap och sätt att tänka samt anpassa undervisningen efter detta”, enligt debattartikeln i GP.