Lärlingsutbildning

Systemfel bakbinder arbetsgivare

Det finns ett systemfel i dagens lärlingsutbildning som får arbetsgivarna att känna sig bakbundna. Det är en av slutsatserna i SNS-rapporten ”Lärlingsutbildning – en väg till arbetsmarknaden?”.

Professorerna Jonas Olofsson och Eskil Wadensjö har studerat den svenska lärlingsutbildningen, som hittills lockar få studenter och arbetsgivare. De konstaterar att det i dag finns ett systemfel i upplägget.

– Man har gjort det lite halvdant i dag och vill å ena sidan att branscher och arbetsgivare ska få större inflytande och ta större ansvar, samtidig som man inte är beredd att släppa ansvaret. I slutändan är det alltid Skolverket på nationell nivå och skolan på lokal nivå som bestämmer och det gör att arbetsgivarna känner sig bakbundna av ett otydligt mandat, säger Jonas Olofsson till Skolvärlden.

Rapporten kommer inte med några detaljförslag på lösningar, men lyfter antydningar till förslag.

Dels vill rapportförfattarna att regeringen ska inrätta en försöksverksamhet inom tre–fyra utvalda branscher där företagen ges hela ansvaret för utbildningen, får hela skolpengen och får handla upp den kompetens de själva saknar.

– Det upplägget påminner mycket om det klassiska upplägget i till exempel Tyskland och Österrike. Branscher som skulle passa bra för ett sådant försök är till exempel bygg och VVS, där man haft en tradition av avtalad lärlingsutbildning efter gymnasiet, säger Jonas Olofsson.

I rapporten föreslås också att det ska införas lokala lärlingsråd, i likhet med de som finns i Norge och Danmark. I lärlingsrådet ska representanter för såväl arbetslivet som skolan finnas och deras uppgift ska vara att dels godkänna arbetsplatser – säkerställa att de kan erbjuda en kvalitetsmässigt god utbildning, dels se till att utbildningen följs upp enligt tydliga kriterier och målbeskrivningar.

– Om näringslivet får vara med och påverka och också får mandat så kommer ansvarskänslan från deras håll också att växa fram, säger Jonas Olofsson.

Men den kanske största utmaningen för dagens lärlings- och yrkesutbildningar är dess attraktionskraft. I dag ses de ofta som ett andrahandsval av såväl eleverna som samhället i stort.

– Alla har ett ansvar här. Politiker har ett för stort fokus de akademikerförberedande programmen i dag. Och jag tror att en förklaring till det låga intresset för lärlings- och yrkesutbildningar är de inte ger allmän behörighet till högskolan längre. Det tycker jag att regeringen borde överväga att återinföra, säger Jonas Olofsson.

Han tror också att studie- och yrkesvägledare har en viktig roll i att vända den cementerade bilden och att de måste komma in tidigt.

– Kanske borde man införa ett nytt ämne på högstadiet, där eleverna får börja orientera sig mot yrkeslivet. Men framförallt behövs ett stort och brett informationsarbete. Vi vet att yrkesutbildningar leder till bra jobb och en bra inkomst och att man klarar sig i nivå med akademiker. Ändå lever fördomarna, säger Jonas Olofsson.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm