Teknisk miss ger fler lärare lönelyft i Malmö

Malmö stad ansökte redan innan sommaren om statligt bidrag ur lärarlönelyftet. Men när det var dags att betala ut pengarna, insåg de att tio av de utvalda mottagarna inte längre uppfyllde kraven.
Då utsågs tio nya mottagare till de statliga pengarna.

– Och inte kunde vi vara så elaka att vi inte betalade ut pengar till dem vi redan lovat, säger Edward Jensinger, områdeschef för gymnasieskolan.

De tio som inte längre uppfyller kraven för lärarlönelyftet har kombinationstjänster som innehåller undervisning både på gymnasie- och vuxenskola.

I Malmö stad har ungefär hälften av gymnasielärarna fått högre lön via lärarlönelyftet. Det innebär att hälften står utan.

– Det är en del som verkligen mår dåligt av detta och inte upplever att de får tillräcklig feedback av sina rektorer. Det är en del som blivit sjukskrivna och inte orkar gå till skolan och arbeta. En del som känner sig uppgivna, berättar Catharina Niwhede, ordförande för Lärarnas Riksförbund i Malmö stad.

Kommunen har traditionellt en tung belastning på skolan, med hög personalomsättning – upp till 15 procent – och hård arbetsmiljö.
Fram till 2021 krävs det tre nya skolor i staden – och många nya lärare. I kampen för att rekrytera är Catharina Niwhede samtidigt rädd att skolorna ska förlora erfarna pedagoger.

– De måste rekrytera från andra kommuner, och då är lönen konkurrensmedlet. Då blir det konstigt i lönestrukturerna. De nya får höga löner för att de ska vilja börja i Malmö stad, och de som är trotjänare hamnar på samma nivå eller blir omsprungna. Vi riskerar att bli av med de mest erfarna, säger hon.

Kommunen har valt att inte kompensera de lärare som blir utan pengar ur lärarlönelyftet, men gör flera satsningar på skolan i budgeten för 2017.

– Den budget som politikerna har lagt visar att man satsar på skolan och ger full täckning för demografi, säger Catharina Niwhede.