brorklund_pk_asalarsson
Foto: Åsa Larsson
Kommentar

”Tidiga betyg kan lyfta resultaten”

Utbildningsminister Jan Björklund kommenterar betygsutredningen och ser flera skäl till att införa betyg från och med årskurs fyra.

Utbildningsminister Jan Björklund har tillsammans med regeringen redan tidigare lagt fram förslag om att införa betyg i årskurs kurs fyra. När utredaren professor Martin Ingvar nu är klar med sin betygsutredning ligger Jan Björklunds linje fast.

– Det är min uppfattning att bristen på resultatfokus i den svenska skolan är en av förklaringarna till varför resultaten sjunker. Det finns flera orsaker, men detta är en av dem. Vi måste lyfta resultaten och tidiga betyg kan bidra till det, sa Jan Björklund på presskonferensen när Martin Ingvar presenterade utredningen. 

Jan Björklund anger fyra huvudsakliga skäl till varför han vill införa tidiga betyg. Det ger en tydlig information till elev och föräldrar om hur det går i skolan, många elever anstränger lite extra när det finns betyg vilket är positivt för resultatet, menar han, och det skulle hjälpa till att identifiera elever som har svårigheter. Slutligen skulle det också leda till att hela skolans verksamhet blir mer resultatfokuserad.

Jag gissar att många lärare redan idag ser vad eleverna kan och inte kan men att problemet är att det inte finns stödåtgärder att sätta in. Hur skulle tidiga betyg vara ett stöd? 
– Även om läraren redan vet hur det ligger till så gör betyg att det blir tydligt för exempelvis skolledningen att här finns det elever i behov av stöd, säger Jan Björklund till Skolvärlden och fortsätter.

– Titta på vad som hände i skolan när man införde kunskapskrav i årskurs nio för att komma in på gymnasiet. Det individuella programmet startades och man satte in massor av stöd på grund av att man infört ett kunskapskrav. Det är rätt tänkt men det kommer alldeles för sent. Det är viktigt med tydliga kunskapsmål tidigt och när eleven inte når dem ska man ha rätt att få stöd. Jag menar att det här stödet nu kommer att bli tvunget att sättas in när man konstaterar att en elev inte når målen i ett betyg.

Och då är det huvudmannen som är ansvarig?
– Ja, det är det. Jag skulle säga att för den lärare i fyran idag som anser sig få för lite stöd och hjälp så kommer betyg göra det lättare att argumentera för att eleverna behöver stöd.

Martin Ingvar lyfte fram att det finns ett starkt stöd i forskningen för att en bedömningskultur är viktig för en skolas framgång. Måste det innebära just betyg?
– Det finns flera komponenter, betyg är den mest distinkta. Betyg har också fördelen att det blir likvärdigt nationellt. Omdömen kan också vara bra men de blir inte jämförbara på samma sätt. 

Svenska elever presterade på topp på 1990-talet och då hade vi betyg först i årskurs åtta. Talar inte det emot betyg i årskurs fyra? 
– Nej det gör det inte. Man måste förstå att det handlar om långsiktig påverkan. De lärare som fanns i den svenska grundskolan på 1990 hade med sig den bedömningskultur som fanns sedan tidigare. Det har successivt försvunnit, bedömningskulturen har försvagats och det ser vi resultatet av nu, säger Jan Björklund. 

Om förslaget om betyg i årskurs fyra blir verklighet är tanken att det ska införas läsåret 2016/2017. I praktiken betyder det att de första betygen skulle sättas i juni 2017 eftersom betygen bara ska sättas en gång per år.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm