Tillgänglig skola en framtidsinvestering

Bland de elever som inte klarar målen i skolan finns många barn och unga med dolda eller synliga funktionsnedsättningar. Detta är ofta elever som med rätt stöd och bättre förutsättningar skulle kunna nå samma goda resultat i skolan som andra. Men resurserna för att ge stöd till elever som är i behov av särskilt stöd har minskat under många år och ligger nu på en alarmerande låg nivå. Utöver detta finns brister i rektors- och lärarutbildningen när det gäller att ge kunskap om olika funktionsnedsättningar och hur skolans verksamhet kan behöva förändras för att alla elever ska kunna tillgodogöra sig kunskap och utveckla sina färdigheter.

Tillgänglighet handlar bland annat om den fysiska miljön: Att kunna ta sig fram, se, höra och få den arbetsro man behöver för att lära sig något. Men det handlar även om undervisningen: Att pedagogik och lärstil anpassas till elevernas olika behov och erbjuder alternativa läromedel och hjälpmedel. Det handlar också om den sociala miljön: Att få vara med i kamratgemenskapen och kunna delta på samma villkor. I det arbetet måste alla i verksamheten involveras, såväl ledning, som alla anställda, barn och elever.

En tillgänglig skola kan bättre tillgodose de nya kraven på anpassning av undervisningen i den ordinarie lärmiljön. Om alla elever får en rättvis chans att visa sina kunskaper kommer sannolikt också skolans samlade resultat att höjas. Men för att skapa en tillgänglig skola behövs kunskap. Lärarna behöver veta mer om olika funktionsnedsättningar för att kunna möta varje barns enskilda behov. Och för att rektor ska kunna ta ställning till åtgärder i lärmiljön, behovet av åtgärdsprogram och hur skolans ekonomiska resurser bäst ska fördelas behövs betydligt mer djupgående kunskap hos rektorer om funktionsnedsättningar, än vad dagens rektorsutbildning ger.

I Specialpedagogiska skolmyndighetens enkätundersökning hösten 2013 instämde endast hälften av de drygt 600 tillfrågade rektorerna helt i påståendet att de erbjöd en tillgänglig förskola eller skola. Det är en dyster siffra, som borde få beslutsfattare på olika nivåer att agera.

När skolan är tillgänglig och lärare och rektorer har kunskap om olika funktionsnedsättningar, sprids också kunskapen till eleverna som bär med sig den in i sitt vuxna liv. Att satsa på en tillgänglig skola är alltså en ren framtidsinvestering och ett steg mot ett så kallat universellt utformat samhälle, där alla kan vistas och verka oavsett funktionsförmåga.

Barn och unga med funktionsnedsättning är ingen liten grupp i samhället och inget särintresse. Omkring 14 procent av eleverna i grundskola och gymnasieskola har någon form av funktionsnedsättning.

Handikappförbunden vill därför att regeringen ska säkerställa en fördjupad kunskap om funktionsnedsättningar genom en förstärkning av rektors- och lärarutbildningen.

Ingrid Burman
Ordförande, Handikappförbunden