christer-mattsson-712
Foto: Sanna Sjöswärd

Toleransprojektet har sparat hundratals miljoner

I dag presenteras en samhällsekonomisk rapport som visar att Kungälvs kommun sparat runt 270 miljoner på att införa sitt toleransprojekt.Christer Mattsson, som lett projektet, är mycket nöjd – och hoppas nu att rapporten ska ge fler kommuner modet att satsa långsiktigt.– Kan man leda i bevis att vi har fått en enda hardcore-aktivist att lämna den här världen, vilket vi kan göra flera gånger om, så kan vi fortsätta i 45 år till utan någon som helst framgång, säger han till Skolvärlden.se.

Kungälvs kommun har i dag ett helt annat klimat än på mitten av 90-talet. Då fanns där stora problem med rasism och motsättningar mellan olika ungdomsgäng.
Mordet på John Hron 1995 blev startskottet för ett arbete att stoppa befintlig och framtida intolerans och rasism i kommunen.
Det arbetet pågår fortfarande, och fortfarande under ledning av Christer Mattsson.
– Förut var det en självklarhet att man hade lärare som varje rast fick kolla så att det inte kom elever från grannskolan och skapade oroligheter.  Man kunde inte låta de tre högstadieskolorna i kommunen träffas på samma plats för det blev alltid bråk. Det blev även konfrontationer på kvällar och helger som sedan följde med in i skolan. Istället för att ägna sig åt exempelvis matematikundervisning så var det konfliktförebyggande arbete eller hantering av redan befintliga konflikter.
– Så är det inte alls längre. Vi har inte de konfrontationerna längre och vi har inte de gängbildningarna som står mittemot varandra. Följaktligen så har vi inte heller några lärare som står och bevakar ingångar, vilket ju har ett rent ekonomiskt värde också – utöver det pedagogiska.

Nu presenteras en
socioekonomisk rapport, gjord av nationalekonomerna Ingvar Nilsson och Anders Wadeskog samt konsulten Eva Nilsson Lundmark, som har undersökt effekterna av arbetet.
– De har gjort en beräkning av vad det kostar att ha ett vit makt-gäng i en kommun. Då har de gjort vissa antaganden som sedan kan räknas ut som kostnader. Dels om hur ett sådant gäng agerar och dels hur många de är i ett sådant gäng och hur länge de är aktiva, säger Christer Mattsson till Skolvärlden.se.

Det finns många kostnader som kommer ur till exempel en misshandel. Initialt är det bland annat poliskostnader och sjukhuskostnader. Senare tillkommer eventuella rättegångskostnader, rehabiliteringskostnader, fängelsekostnader – och så vidare.

Och resultatet av
rapporten är slående. Projektet har kostat 13 miljoner kronor sedan 2000 – och har sparat kommunen 290 miljoner kronor.
– Avkastningen är drygt 20 gånger insatsen. För att nå samhällsekonomiskt break even så räcker det att projektet har en femprocentig framgång. Kan man leda i bevis att vi har fått en enda hardcore-aktivist att lämna den här världen, vilket vi kan göra flera gånger om, så kan vi fortsätta i 45 år till utan någon som helst framgång och fortfarande gå ungefär jämnt ut, säger Christer Mattsson.

Hur mycket betyder det för dig som jobbat så länge med det här projektet – att få de här siffrorna på pränt?

– Det är väldigt bra. Var och en kan ju nu själva ta ställning till om de tycker att siffrorna är rimliga. Men det som är bra är att vi nu kan flytta perspektivet att det här projektet skulle vara någon slags välvillighetsprojekt.
– Det här är ett jätteviktigt argument för skolor som verkligen vill ta itu med den här typen av problem. Om man ska gå från temadagar som kostar några tusen om året till den här typen av systematiskt och vetenskapligt grundat arbete som kostar miljonbelopp så går det inte att komma bort från att det blir nervöst hos dem som ska besluta om det. En enskild skola har ju aldrig de pengarna liggande, så de måste komma någon annanstans ifrån.

Så nu hoppas man att fler kommuner ska ta efter projektet. Det finns enligt Christer Mattsson ett antal kommuner som är igång, och några som är i startgroparna.
– Generellt sett finns det ett behov inom skolans och kommunens värld av att arbeta mer långsiktigt och våga göra väl genomtänkta investeringar och invänta ett resultat – istället för att bara göra insatser som har en direkt verkan och ska synas på årsresultatet. Vi lever i årsbokslutets förbannelse, avslutar Christer Mattsson.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm