Tidiga insatser
Läsa-skriva-räkna-garanti: Så ska den stärka lärarna
Annons
Anna Hemlin, Hjärnfonden, Fredrik Malmberg, SPSM, och Åsa Fahlén, LR.
Tidiga insatser
Tunga instanser kritiserar läsa-skriva-räkna-garantin
”Räcker inte till”, ”kunskapen saknas”, ”ännu ett papper utan konsekvenser”. Det är några av omdömena från instanser som Hjärnfonden och LR om regeringens förslag på åtgärdsgaranti.
Åtgärdsgarantin i korthet
- Alla som behöver anpassningar och stöd för att nå kunskapskraven i svenska, svenska som andraspråk och matematik, ska få individuellt utformade insatser.
- Skolorna får en skyldighet enligt lag att analysera en elevs kunskapsutveckling om det finns anledning att tro att hen inte kommer att nå minimikraven, och att sätta in nödvändiga åtgärder.
- Lärarna ges förstärkt mandat att kräva resurser
- Skolinspektionen ges fler möjligheter att slå ner på huvudmän som inte gör de anpassningar som krävs.
- I slutet av förskoleklassen respektive lågstadiet görs en uppföljning, och all kunskap om elevens behov och utmaningar ska följa med till nästa stadium genom en överlämning.
När regeringen i dagarna lämnar över sitt remissförslag för en läsa-skriva-räkna-garanti till Lagrådet tycker flera organisationer som verkar inom skolan att det saknar verkligt bett.
Hjärnfonden samlar in och fördelar pengar till forskning och informerar om hjärnan och dess sjukdomar, skador och funktionsnedsättningar. Fondens generalsekreterare Anna Hemlin är tveksam till att regeringens förslag kommer ha någon verklig effekt, då det egentligen bara säger att skolorna måste göra det som de redan är skyldiga att göra enligt lagen: ta hänsyn till elevers olika behov och ge samtliga elever förutsättningar att nå kunskapskraven. Istället borde man fokusera på att utbilda skolpersonalen, tycker hon.
– Det finns ju många lagar som säger att eleverna ska få individuell utbildning. Jag tycker det är jättebra att man ställer systematiska krav på skolan i detta, men lärare och rektorer saknar tillräcklig kunskap om hur man möter barn med neuropsykiatriska funktionshinder exempelvis. Lärarna säger själva att de inte har tillräcklig kunskap och jag tror inte att de utbildningssatsningar som görs räcker, säger hon till Skolvärlden.
Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén delar delvis samma oro.
– Regeringen vill stärka skrivningarna om att de elever som är i behov att särskilt stöd ska få det. Vi vet att lärarna har koll på vilka elever som behöver särskilt stöd, men hur ska det här rent praktiskt se till att det stödet kommer? Finns det tillräckligt tuffa incitament? Jag vet inte, säger hon.
Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) säger i en tidigare intervju med Skolvärlden att förslaget ger Skolinspektionen större möjlighet att straffa skolor som inte sätter in stöd i tid. Den pressen ska i sin tur göra att huvudmän och skolledare skärper verksamheten och lyssnar mer på lärare som begär stödåtgärder.
Tror du inte på den effekten?
– Jag undrar om skillnaden mot idag är tillräckligt stor. Ingången är ju bra, särskilt om man kan få till den här omfördelningen med mer särskilt stöd i lågstadiet. Farhågan är att det blir ett papper till, men det händer fortfarande ingenting, säger Åsa Fahlén.
Skolverket har tidigare varnat för att förslaget kan leda till mer administrativt arbete för lärarna – något man vill undvika då det redan anses ta för mycket av lärarnas tid i anspråk.
Den nyligen tillträdda generaldirektören för Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM), Fredrik Malmberg, är något mer positiv i sitt omdöme om regeringens förslag på åtgärdsgaranti.
– Det förstärker att det är en rättighetsfråga för eleverna att få förutsättningar att klara skolan. Så det är ett bra steg på vägen, säger han till Skolvärlden.
Men precis som Hjärnfondens Anna Hemlin lyfter han bristen på lärare och annan personal med gedigen kunskap om barn med särskilda behov som det stora problemet, och något det här förslaget inte råder bot på.
– Den stora utmaningen oavsett vilket förslag som gäller är bristen på utbildad personal, som vi bara är i början av. Om två år kan det saknas 60 000 lärare i Sverige, enligt regeringens egna beräkningar. Här måste vi som arbetar med skolfrågor samverka för att bidra till att det finns personal, vuxna i skolan, med rätt kunskap att omsätta den här åtgärdsgarantin i praktiken, säger han.