Modulhus är den vanligaste lösningen på lokalbristen.
Två av tre kommuner har akut brist på skollokaler
Större klasser och mer undervisning i modulhus och andra temporära lokaler är konsekvenser av en akut brist på lokaler.
På tre års sikt behöver över 80 procent av kommunerna fler skolor.
De senaste årens stora antal asylsökande barn och unga, kommuner som får nya invånare från andra delar av landet, höga födslotal och många anhöriginvandrare anges som skäl till bristen på skollokaler, i en undersökning av Dagens Samhälle. 182 kommuner, däribland landets 20 största, har svarat på hur behovet av skollokaler ser ut nu, respektive om tre år. Två tredjedelar uppger att bristen är akut.
Regeringen har skjutit till 100 miljoner kronor till kommuner som har brist på skollokaler på grund av många asylsökande, men de pengarna räcker inte långt. Bara Borlänge kommer att lägga runt 700 miljoner på nya skolor, och kommunen säljer andra fastigheter för att finansiera byggnationen. Malmö ska på tre år bygga åtta nya skolor och under fem år investera 4,5 miljarder kronor i nya skollokaler, och där kräver kommunstyrelseordförande Katrin Stjernfeldt Jammeh (S) att staten bidrar med mer pengar till kommuner som tar emot många nyanlända.
– Jag ser de 100 miljonerna som en signal om att regeringen sett problemet. Men staten måste gå in med ett större investeringsstöd till de kommuner som har en snabb befolkningsökning och där det inte finns halvtomma skolor att fylla på, säger hon.
I mindre kommuner som Hultsfred finns stööre risker med att bygga nytt, eftersom det är osäkert om nya asylsökande elever kommer att stanna kvar i kommunen. De tar till modulhus och andra hyrda lokaler istället.
– Det tar också lång tid att bygga nytt, och vi måste ju snabbt ordna skola åt de nya eleverna, säger Hultsfreds barn- och utbildningschef Per Theorin.
66 procent av de svarande kommunerna använder modulhus eller andra tillfälligt uppställda lokaler för att lösa bristen. Näst vanligast är ökade klasstorlekar, som används av 44 procent.