Ungas psykiska ohälsa ökar – så ska skolan jobba

Folkhälsomyndighetens rapport visar att andelen 13- och 15-åringar som säger sig uppleva psykosomatiska symptom har ökat mellan 1985 och 2014. Man har tittat på de ungas familjefaktorer, socioekonomiska förutsättningar och övergripande samhällsfaktorer, men drar slutsatsen att det är skolan som ligger bakom huvuddelen av stressökningen.

– Det är en utbredd stress bland unga idag, runt 50 procent av 15-åringarna är drabbade. Och vi ser flera indikatorer på att någonting i skolan inte fungerar som det ska. Det finns ett samband mellan skolprestationer och ohälsa, säger Petra Löfstedt, utredare på Folkhälsomyndigheten till Skolvärlden.

Specialläraren och psykoterapeuten Birgitta Kimber är inte förvånad över att myndigheten kopplar problemen till skolan.

– Nej, det förvånar mig inte. Man kan ju fundera på vad skolan gör för ungdomarna egentligen. Det är väldigt mycket prov, redan från när de är små. Det är avstämningar och bedömningar och fokus på resultat, snarare än utveckling. Någon formativ bedömning hinner man knappast med. Sen måste man som lärare också förstå att om ens elever inte hänger med, så måste man ändra på något. Man kan inte lägga för mycket ansvar på eleverna. Högre upp i åldrarna tror jag eleverna får ta alldeles för stort ansvar för sitt lärande, säger hon.

Hon tror också att den tidsbrist lärare lider av i vardagen påverkar elevhälsan.

– Om man går tillbaka till John Hattie så visar hans forskning att en bra relation till läraren är väldigt viktig för elevers möjligheter att lyckas i skolan. Men lärarna har inte tid, de kämpar för att inte tappa kärnuppdraget, och då hinner man inte skapa en relation, säger Birgitta Kimber.

Kritiker till rapportens tes, att skolan bär det största ansvaret för ungas allt sämre psykiska hälsa, pekar bland annat på smartphones och sociala medier som paradigmskiften som sannolikt ligger bakom en del av problemet. Men Petra Löfstedt på Folkhälsomyndigheten menar att det inte går att dra den slutsatsen.

– Studien vi utgår ifrån sträcker sig 30 år bakåt i tiden, och de faktorerna kan inte förklara den ökning som inleddes redan innan det fanns några smartphones. En del studier pekar dessutom på att sociala medier är främjande för hälsan, medan andra säger tvärtom. Så vi får vänta och se helt enkelt, förhoppningsvis kan forskningen ge ett bättre svar på vilken effekt det har i framtiden, säger hon.

Skolvärlden har tidigare skrivit om Specialpedagogiska skolmyndighetens (SPSM) nya stödmaterial för skolans elevhälsoarbete, som tagits fram av rådgivarna Erica Sjöberg och Sarah Neuman på SPSM.

– I det arbetet har det blivit väldigt tydligt hur avgörande det förebyggande och hälsofrämjande arbetet är för elevernas mående och kunskapsresultat. Skolan är en viktig skyddsfaktor för elevernas psykiska hälsa, säger Erika Sjöberg.

De ser också att många skolor har en ambition att jobba förebyggande med elevhälsa, men att det i praktiken är en stor utmaning – något som deras stödmaterial ska hjälpa till med.

– Elevhälsoarbetet måste involvera alla på skolan. Genom att elevhälsan med sina olika professioner redan kommer in tidigt i planeringsstadiet, och tillsammans med lärare och övrig skolpersonal, kan man arbeta för att göra miljön tillgänglig i skolan. Lärare kan inte lämnas ensamma i arbetet med att säkerhetsställa elevers rätt till stöd, Sarah Neuman.

Andra aspekter som undersöks i myndighetens rapport är den ökande ungdomsarbetslösheten och även det faktum att det har blivit mer ok att tala öppet om psykosomatiska besvär.

– Men jag tror inte att det förklarar den stora ökningen. Det är ett komplicerat ämne så det är svårt att ge tydliga svar, men det är en typ av stressbelastning vi ser. Följdfrågan blir förstås ”vad ska man göra åt det?”. Men det är inte klart än. Jag vet inte än vad nästa steg blir, säger Petra Löfstedt på Folkhälsomyndigheten.

– Främst ska elevhälsan vara förebyggande och hälsofrämjande, det säger skollagen. Men alla i skolan behöver samverka, säger SPSM-rådgivaren Erika Sjöberg.