”Uppmärksamma kollegan på hennes beteende”

Svar: Din fråga är högaktuell. Antalet anmälningar till Skolinspektionen har ökar lavinartat – från cirka 90 stycken år 2006 (då lagen om ”Förbud mot diskriminering och kränkande behandling av barn och elever i skolan” kom) till närmare 3 600 år 2013. Hur kan man förstå detta? Jag tror, precis som Skolverkets chef, att det handlar om att allt fler har upptäckt att man kan anmäla. Men det kan också ha med förändrade relationer mellan barn och vuxna att göra. Barn respekteras idag på ett annat sätt än förr och de berättar för sina föräldrar om de känner sig orättvist behandlade. Lärarnas auktoritet bygger också numera på förtroende, inte som förr på fruktan, vilket innebär att steget att anmäla inte är lika långt som tidigare. Samtidigt är jag övertygad om att de flesta lärare idag möter eleverna med mycket större respekt än förr, när uppfostran handlade mer om att lära sig lyda än att lära sig ta ansvar och samspela utan våld. 

Lärares yrkesetiska principer tillkom relativt sent (2001) om man jämför med motsvarande för exempelvis läkare och advokater, men numera kan man bland dessa principer bland annat läsa: ”Lärare ingriper om en kollega uppträder kränkande mot en elev eller motverkar en elevs rättigheter”.  Jag vill säga till frågeställaren att det är bra om du kan uppmärksamma kollegan på hennes beteende, men jag vet att det kan kännas övermäktigt svårt. Jag har följande förslag:

1 Initiera en studiedag där temat är lärarnas yrkesetiska principer och hur de följs på skolan.

2 Föreslå bildandet av en mindre grupp, som får i uppdrag att ta emot och arbeta med yrkesetiska frågor. Ett slags förtroenderåd alltså, dit du i ett liknande fall skulle kunna vända sig.

3 Den som blir utpekad och anklagad för oetiskt handlande försvarar sig ofta på olika sätt för att slippa den plågsamma skammen. Det kan därför vara att föredra att ta upp bemötandefrågor mera generellt. Visselblåsarna är ganska sällsynta i skolan, men alla vill trots allt bidra till elevernas lärande och utveckling.

4 Att förändra invanda relationsmönster är ett långsiktigt arbete och därför krävs tålamod, vilja och kunskaper om vad som fungerar och vad som inte fungerar i samspelet människor emellan, för att åstadkomma resultat.

5 En handledningsgrupp bestående av 7-8 lärare, som träffas regelbundet för att reflektera över vardagsarbetet, kan ha stor betydelse när det gäller att främja lärarnas relationella professionalitet. En särskilt utbildad handledare kan bidra med relationskunskaper som gruppdeltagarna ofta saknar, vilket höjer kvaliteten på arbetet. Etiska dilemman är vanliga frågor i alla handledningsgrupper.