Uppsagda lärare behövs snart

För sexton år sedan föddes 90 502 barn – och det är underlaget för årets nya gymnasiekull. Det är en minskning med drygt 30 000 barn jämfört med fem år tidigare. Det sjunkande antalet skolbarn börjar nu visa sig ute i skolorna. Flera gymnasieskolor har tvingats att slå igen till hösten och flera hundra lärare har hittills drabbats.

Göteborg är ett tydligt exempel. Där står gymnasieskolorna inför stora neddragningar. De krympande elevkullarna innebär stora kostnader och 78 lärartjänster måste bort innan årets slut.

Andra exempel på kommuner som stänger gymnasieskolor är Kiruna, Umeå, Ekerö, Landskrona, Varberg, Åmål, Kungälv och Norrköping.

Lärarnas Riksförbunds ordförande Metta Fjelkner konstaterar att mörkertalet kan vara stort:

– Det är svårt att svara exakt hur många lärare som drabbats av neddragningarna.

Hennes bedömning bygger bland annat på en undersökning bland 1100 medlemmar. I den uppgav 15 procent att det skett uppsägningar på deras skola som en följd av minskade elevkullar. I de 15 procenten ingår även omplaceringar av lärare.

Och elevkullarna fortsätter att sjunka. Tre år framåt fortsätter antalet gymnasieelever att minska och det gör att ekonomin på landets skolor krymper.

Som Skolvärlden.se tidigare rapporterat att det minskade elevantalet har drabbat Praktiska inom Vindora-koncernen. Patrik Wigelius myndighetsansvarig på Praktiska gymnasiet anser att nedläggningen av åtta gymnasieskolor var oundviklig.

– När vi inte såg en vändning, och när det inte fanns några signaler som kunde tolkas som en vändning, var det svårt att motivera att skolorna skulle finnas kvar, säger han.

Men situationen kommer att förändras. Från år 2001 till 2012 började antalet födda att återigen stiga. Det kommer att ställa helt andra krav på gymnasieskolornas intag inom en tioårsperiod. Då kommer nästan 17 000 fler elever än i höst att behöva en gymnasieplats.

– Eftersom 15 000 gymnasielärare når pensionsåldern fram till 2020 behövs 10 000 gymnasielärare rekryteras enligt vår prognos, säger Josepha Lindblom, utredare på Sveriges kommuner och landsting.

Tidigare Högskoleverket, numera Universitetskanslersämbetets, prognos visar också på ett stort framtida underskott av lärare framöver. Där förväntas gapet efter nya gymnasielärare vara drygt 7 000 stycken år 2020.

– Det som ingår i vår prognos är huvudsakligen de beräknade pensionsavgångarna samt det beräknade utflödet från utbildningarna. Då förutsatt att intresset för utbildningarna kommer att vara som det är idag, säger Thomas Furusten, utredare på Universitetskanslerämbetet.

Många lärare behöver rekryteras framöver, och vissa grupper lärare är särskilt eftertraktade.

– Behoven skiljer sig mellan ämnen och mellan olika delar av landet, vilket gör det svårt att matcha de olika lärarbehörigheterna till behoven i skolorna. Men många kommuner har redan i dagsläget svårigheter att rekrytera Matte/NO – lärare, språklärare och yrkeslärare med behörighet, säger Josepha Lindblom.

Så trots överskottet på gymnasielärare i dagsläget, kommer behovet vara skriande i framtiden. Det behövs fler utbildningsplatser för lärare, samt en förändrad inställning till yrket så att fler vill bli lärare.

Men inget tyder på att det blir en enkel match. Kommunernas huvudmän står inför en utmaning att rekrytera nya gymnasielärare eftersom lärarlönerna dessutom har släpat efter och den administrativa bördan har ökat.

I samband med nedläggningarna och neddragningarna av gymnasieskolorna nu, kommer flertalet gymnasielärare att omplaceras och i värsta fall att sägas upp.

Metta Fjelkner poängterar vikten av att försöka hålla kvar dem inom yrket.

– Det finns många sätt att ta hand om kompetensen. Ett är att äldre lärare kan fungera som mentorer åt nyexaminerade lärare, säger hon.

Hon anser att attityden till yrket måste förändras för att säkra tillgången på lärare i framtiden – inte minst på gymnasienivå.

– I framtiden utgår jag ifrån att Sverige liknar andra länder mer vad gäller lärare. Lönerna kommer att gå upp. Läraryrket kommer att öka i attraktion. Frågan är bara hur lång tid det tar. Lärarkris kan bara avhjälpas genom att villkoren kraftigt förbättras, säger Metta Fjelkner.