"Hård konkurrens"

”Vanligare att hjälp köps in utifrån”

Det blir allt vanligare att skolor köper in konsulter och programupplägg som ska fixa allt från mobbning till ledarskap. Pedagogikprofessorn Gun-Marie Frånberg talar om en ny marknad för den sortens skolsupport och är oroad över skolornas okritiska användning av programmen. 

Att ta in hjälp utifrån för att lösa skolans problem kan se olika ut. Ett aktuellt exempel är PRIO-projektet där skolorna får hjälp att effektivisera sin arbetstid för att få mer tid till kärnuppdraget. I det fallet har man tagit hjälp av managementkonsulter från Mc Kinsey & Company och projektet bygger på de rapporter som företaget släppt om skolsystem och vilka framgångsfaktorer man ser i skolan.

Ett annat exempel är de färdiga program som skolor köper in och som kan handla om pedagogik eller anti-mobbning. Nyligen har Svenska Dagbladet uppmärksammat programmet ”Ledaren i dig”. På Matteusskolan i Stockholm är föräldrar och lärare upprörda att programmets innehåll . Programmets principer handlar om att tänka proaktivt, göra det viktigaste först och att varje individ har ett val och styr över sitt välmående.

En av dem som kritiserat ”Ledaren i mig” är Gun-Marie Frånberg, professor i pedagogik vid Umeå universitet. Det hon reagerar på är att så stort ansvar läggs på den enskilda individen och budskapet att man är sin egen lyckas smed. Då tenderar det att bli elevens eget fel om hen inte hinner med eller inte klarar skolan, menar hon.

Hon menar att det blivit allt vanligare att skolor köper in olika sorters programupplägg för att utveckla sin verksamhet.

– I grunden ligger att man vill lyckas väl i skolorna. Det är hård konkurrens om att attrahera elever, föräldrarna lämnar inte sina barn till en skola som framstår som dålig, säger hon och fortsätter.

– Men det jag har sett är att det har skapats en marknad för den här typen av support för skolorna. Man ropar efter experter eftersom man inte riktigt vet hur man ska hantera vissa problem i skolan, säger hon.  

Gun-Marie Frånberg har som utredare åt Skolverket granskat åtta anti-mobbningsprogram som finns på marknaden. 

 – Det kan också handla om en snabbkurs i kognitiv beteendeterapi som lärarna ska använda i skolorna. Livskunskapsprogram förekommer liksom program som tycks gå ut på att man ska bli en bra människa som till exempel ”Ledaren i mig”. Bara här i Umeå används många olika program, säger hon. 

När Skolverket granskade de antimobbningsprogram som skolor ofta använder riktades skarp kritik mot delar av programmen. Någon mer övergripande granskning av den flora av olika program som finns på marknaden har dock Skolverket inte gjort. Det man framhåller från Skolverket sida är att de metoder som används i skolorna måste överensstämma det som står i skollag och läroplaner.

Gun-Marie Frånberg är kritisk till att program plockas in i skolorna och kallar det för en quick fix där några enkla punkter ska lösa ett komplext problem.  

– Det som oroar mig mest är att man inte granskar de program som köps in och som dessutom kostar mycket pengar. Man kan inte bara lita på företagens egen marknadsföring för det är klart att den är positiv. Det vi såg när vi granskade anti-mobbningsprogrammen till exempel var att de inte vilar på en vetenskaplig grund.  

Hon menar att det blir vanligare att vända sig till experter och det finns en osäkerhet kring hur man ska lösa vissa problem i skolan. Så hittar man lösningen som skapats i en helt annan kontext och vill föra in den i skolans verksamhet.  

– Det man lyfter in i skolan måste grunda sig på beprövad erfarenhet och vetenskaplig kunskap. Här har lärarna en viktig roll. Som lärare måste man ha den kunskap som gör att man är trygg i vad man väljer att utsätta barnen för, säger Gun-Marie Frånberg.  

Gun-Marie Frånberg menar att det inte är så lätt att ta en lösning som är konstruerad i ett annat sammanhang och sen bara föra över de tankarna till skolans värld. Man måste gräva där man står och fråga sig: vilka behov har vi, vad behöver vi träna på. Och hon menar att de här kunskaperna och kompetenserna borde finnas hos lärarna och skolledarna själva. 

– Det borde ingå i vår utbildning till lärare. Men lärarutbildningen hänger inte riktigt med och svarar inte alltid upp emot de behov som finns. Om vi har en bra utbildning så minimerar vi riskerna för att skolpersonalen okritiskt tar in vad om helst i skolorna. 

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm