”Vetenskapsakademiens förslag räcker inte”
SKL:s Per-Arne Andersson är inte negativt inställd till Vetenskapsakademiens förslag för att motverka lärarbristen inom matematik och naturvetenskapliga ämnen.
Men han tycker inte att de räcker.
– Man måste göra många saker, säger han till Skolvärlden.
I en debattartikel i Dagens Nyheter slår Vetenskapsakademien larm om den kommande bristen på lärare i naturvetenskapliga ämnen och matematik.
Där föreslår de bland annat en ettårig betald lärarutbildning för disputerade naturvetare.
De pekar också på att villkoren och lönerna måste rättas till för att locka fler att bli lärare.
Per-Arne Andersson är avdelningschef för skolan på Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), vars medlemmar kommunerna kommer märka av bristen på MA/NO-lärare kanske starkast av alla.
Han har inget emot förslagen som Vetenskapsakademien lanserar – och välkomnar debatten.
– Problematiken är stor och det har den varit länge. Jag har länge tyckt att skoldebatten ska handla om viktiga och svåra utmaningar som det inte finns några enkla lösningar på, för det finns inte.
Hur ser du på förslaget om en ettårig utbildning för disputerade naturvetare?
– Jag har inget emot förslagen som de föreslår, men jag tror inte att det kommer räcka. Det är jätteviktigt att intressera fler för att jobba som lärare, men risken är att en del inte passar för att undervisa. Man behöver mer än bara ämneskunskaper.
Vad skulle kunna räcka?
– Det tror jag inte någon vet. Men man måste göra många saker, bland annat måste man försöka locka tillbaka de som har lämnat läraryrket också.
Per-Arne Andersson skulle vilja se en förändring i synen på naturvetenskapliga ämnen, framför allt på gymnasiet.
– I dag måste man vara väldigt duktig på matematik för att läsa naturvetenskapliga ämnen på gymnasiet. Det är inte säkert att det är de som har högst betyg som ska läsa natur. Det finns många barn som har ett intresse för naturvetenskapliga ämnen, men som kanske inte har högsta betyg.
Vilket ansvar har SKL i den här situationen?
– Vårat uppdrag är ju att stödja och hjälpa våra medlemmar.
Och det är ju de som kommer sitta med problemet sen?
–Vi ger rådgivning om vad man kan göra och lyfter upp bra exempel. Vi försöker också att företräda medlemmarna i kontakten med myndigheter, departement och politik för att få fram förslag som gynnar utvecklingen.
Hur ser du på lönefrågan?
– Lönefrågan har vi varit väldigt engagerade i och tagit kraftiga tag för att förändra. Men det är inte så enkelt som att bara tillföra mer pengar, det måste göras på ett klokt sätt också.
Hur gör man det?
– Vad ska lärare och rektorer tjäna? Det framkommer inte så mycket, men de bäst betalda lärarna och rektorerna börjar komma upp i bra löner. De är alldeles för få än så länge, men alla kan inte på en gång få sin höjning.
Per-Arne Andersson pekar också på ett systemfel, som man nu dragit igång ett jätteprojekt med 90 kommuner för att lösa.
– Det hänger inte ihop från högsta politiska ledning ner till lärare och rektor. Ska man förbättra matematikundervisningen så måste detta fungera.
Lärarnas Riksförbund välkomnar också förslagen från Vetenskapsakademien.
– Vi har återkommande fört fram det ohållbara i dagens situation med mycket svaga rekrytering av lärare inom matematik, naturvetenskap och teknik. Risken finns rentav att skolan inte kan ge undervisning i vissa enskilda ämnen på grund av bristen på lärare, säger Anders Almgren, förste vice ordförande i Lärarnas Riksförbund.
Däremot hade Lärarnas Riksförbund velat se att Vetenskapsakademien vågat ta steget fullt ut och efterfrågat en ökad nationell styrning av skolan.
– Man går som katten kring het gröt med krav på statliga åtgärder utan att våga kräva en nationell kunskapsskola. Det finns tyvärr på många håll en rädsla och ängslighet för att justera och reformera styrningen och ansvaret för svensk skola, säger Anders Almgren.