gymnasiereformen
Gymnasiereformen

”Viktigt kunna läsa in högskolebehörighet”

En stor andel av gymnasieeleverna anser att deras utbildning förberett dem väl inför framtiden. Men en mindre grupp yrkeselever har inte haft möjlighet att läsa in allmän högskolebehörighet trots att skolan ska erbjuda detta.
– Det är problematiskt. Vi vill att Skolinspektionen granskar yrkesprogrammen bättre så att alla elever får möjlighet att läsa in behörigheten, säger ordförande för Sveriges Elevkårer Mattias Hallberg 

Den första kullen som läst hela sin gymnasieutbildning in ramen för gymnasiereformen GY2011 har precis tagit studentexamen. För att ta reda på vad gymnasieeleverna själva anser om sin utbildning och hur den förberett dem för framtiden har Sveriges Elevkårer tillsammans med Lärarnas Riksförbund stäält frågan till 1000 sistaårselever. Fokus har legat på de förändringar som skett i och med gymnasiereformen.

– Det är fler elever som tycker att gymnasiet förberett dem väl för framtida studier och yrkesliv nu jämfört med före gymnasiereformen. Det är förstås positivt, säger ordförande för Sveriges Elevkårer Mattias Hallberg. Eleverna är också nöjda med att det är fler betygssteg liksom med hur det har fungerat att läsa in högskolebehörighet på yrkesprogrammen.

Nio av tio svarar att deras gymnasieutbildning i ganska eller mycket stor utsträckning förberett dem för kommande studier och arbetsliv. Dessutom har skillnaden i nöjdhet mellan elever på studieförberedande respektive yrkesförberedande program försvunnit. Undersökningen visar också att eleverna i stor utsträckning uppskattar många av de förändringar som genomfördes i samband med GY2011.

Den som studerar på ett yrkesförberedande program kan genom kursval få allmän högskolebehörighet. Hälften av eleverna som gått ett yrkesprogram svarade att de gjort sådana val, majoriteten tjejer. Det finns dock finns en mindre grupp yrkeselever, 8 procent, som svarar att de ville läsa in högskolebehörigheten men att det inte gick. Antingen för att skolan inte erbjöd kurserna eller för att det inte gick att få ihop med schemat.

– Det tycker vi är problematiskt. Det är en viktig rättighet att även de som läser ett yrkesprogram har möjlighet att läsa in högskolebehörighet om ambitionen och viljan finns. Här vill vi att Skolinspektionen granskar yrkesprogrammen bättre och ser till att skolorna verkligen gör det möjligt för eleverna att läsa in behörigheten under gymnasietiden, säger Mattias Hallberg.

Sedan 2010 har andelen förstahandssökande till de yrkesförberedande programmen minskat kraftigt. I debatten hörs argumentet att det beror på att yrkesprogrammen inte längre ger högskolebehörighet per automatik.

– Sex procent av eleverna säger att de valt bort yrkesprogram på grund av det skälet men det kan inte förklara hela minskningen. Vi tycker att det är bra att vi nu kan presentera ett mer ordentligt faktaunderlag på det här. Gymnasiereformen har säkert haft betydelse men det kan inte förklara allt.

Av de tillfrågade eleverna svarade drygt hälften att nuvarande ordning är bra. Knappt var tredje elev svarar att alla nationella program ska leda till allmän högskolebehörighet.

Mattias Hallberg kommenterar också de nya betygen.

– Eleverna är nöjda med att det är fler betygssteg men samtidigt tycker de fortfarande att betygskriterierna är för otydliga och många upplever att de fått ett orättvist betyg. Det ligger på samma nivå som i tidigare undersökningar och här hade vi nog hoppats att det skulle bli bättre nu när vi fått fler steg och tydligare kriterier, men så ser det inte ut. 

betydelsebeh
betyg
Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm