gustaf-josefsson

– Vi har ett skolsystem som knappt förbereder barnen för idag, men vi ska förbereda en sexåring för 2030, sa entreprenören Gustaf Josefsson, som ledde ett samtal om skolans framtid.

| Foto: Daniel Hirsch
Almedalen

Vilken roll spelar skolan när lärandet är livslångt?

Varför har vi en allmän skola? Hälften av dagens yrken kommer inte existera om några decennier – så hur ska vi veta vad eleverna ska lära sig? Är skolk ett sundhetstecken? Skolvärlden hamnade i ett filosofiskt samtal när skolans framtid diskuterades i Almedalen.

”Hur skapar vi en skola för en okänd framtid?” Det var namnet på ett seminarium som arrangerades i Almedalen. Bakom stod Creatables, ett nätverk för designers och ingenjörer. Utgångspunkten var: Hur ska vi veta vad vi ska lära våra barn, när utvecklingen går så snabbt.

I publiken fanns en hel del både lärare och skolledare, som snart var delaktiga i samtalet. Entreprenören Gustaf Josefsson inledde med att reflektera kring hur snabbt utvecklingen går.

– Det finns en bild på mig när jag är kanske fyra år, omkring 1987, och jag sitter framför en Mac SE, en av Apples första datorer. Den har samma hastighet mellan processorn och minnet som min mobil har till Googles servrar. I våra fickor sitter vi alltså med små fönster till en enda stor gigantisk dator. Utvecklingen är exponentiell, sa Gustaf Josefsson.

Han berättade att i dag uppdateras datorer utan att vi märker det – förändring är inbyggt i systemet. Förr räckte det om nästa generation tog till sig av den nya utveckling som generationen före inte snappat upp. Nu går utvecklingen så snabbt att vi alla hela tiden måste utvecklas.

– Vi pratar om ett livslångt lärande. Man måste gå en kurs var sjätte vecka för att hänga med.

Gustaf Josefsson hänvisar till en rapport som gått igenom vilka av dagens arbetsuppgifter i Sverige som kommer att kunna automatiseras inom 20 år. Enligt den kommer 53 procent av de jobb vi har idag inte existera om 20 år.

– Så de som börjar i skolan idag kommer att utföra uppgifter som vi inte har en aning om vad det är. Vi har ett skolsystem som knappt förbereder barnen för idag, men vi ska förbereda en sexåring för 2030.

Gustaf Josefsson ställde frågan till publiken: Varför har vi ett allmänt utbildningssystem?

– Skolan är till för att skapa en grund, den är viktig för att kunna gå vidare. Vi ska lära våra barn att lära sig att lära, hördes en röst från publiken.

– För att de ska våga och vilja, för att få självförtroende att göra något, sa en annan.

– Tänka kritiskt.

– Socialiseringen, lära sig att mötas.

– Skapa vuxna individer som ska kunna få ett stimulerande arbete.

Ett ord som nämndes var flexibilitet, men det tyckte Gustaf Josefsson att han inte alls fick lära sig när han gick i skolan.

– Det finns inget i vuxenvärlden som är lika inrutat som det var i skolan. Vi har modulerat den gamla skolan efter industrisamhället. Du måste lära dig något till på fredag, kan du det först på måndagen är det för sent, då har du redan bommat, sa Gustaf Josefsson.

Carl Bärstad, som kallar sig hackerpedagog på ett teknikfritids – Kidshackday, hävdade att den allmänna skolgången skapades av det brittiska imperiet.

– Viktorianerna behövde kunna administrera ett världsimperium utan internet och utan fax. De byggde en gigantisk dator där alla som gick in i systemet blev likadana och kunde skriva och lösa lappar som skickades runt i imperiet, sa Carl Bärstad.

Någon i publiken, som sa sig vara rektor på Gotland, sa:

– Om vi lägger ner skolorna, vad händer då?

Gustaf Josefsson svarade:

– Vi kanske måste börja om från början. Det finns en gräns för vad man kan laga med silvertejp.

Gustaf Josefsson slängde in en ny fråga till publiken: Vad är den nya lärarrollen, vem är lärare?

– Alla i samhället är lärare, vi måste få in att lärandet är livslångt, svarade någon.

Carl Bärstad sa att han medvetet lagt sitt teknikfritids utanför skolan, så att barnen går dit för att de vill. Där är det barnen som har ledarskapet och driver processen framåt, pedagogerna passar bara upp på dem.

Nästa vedträ i brasan från Gustaf Josefsson var: Betyg – ja eller nej? Vad ska vi betygsätta?

– Om vi ska lära barnen hur bra de är på att lära sig ska vi i så fall kanske betygsätta det. Vad är betyg till för? De kan vara bra för att förbättra lärandeprocessen, men det kan vara dåligt att samma person som har ett läraruppdrag sätter betyg. Om läraren fattar att jag som elev inte förstår sätter läraren ett sämre betyg, sa Gustaf Josefsson och fortsatte utmana publiken:

– Var ligger ditt främsta ansvar som lärare eller rektor? Om du anser att det finns regler som är fel mot din elev, då ska du bryta mot dem. Ditt ansvar ligger mot eleven, inte mot systemet, tyckte Gustaf Josefsson.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm