Vinster ifrågasätts

Skriv ut

Publicerad: 2010-08-12

Senast uppdaterad: 2010-09-02

Parallellt med att antalet friskolor ökar intensifieras den politiska debatten kring friskolorna och framförallt deras vinster.
- Men om vinsterna går tillbaka till verksamheten skulle till exempel de bästa lärarnas löner kunna höjas, menar Metta Fjelkner, ordförande i Lärarnas Riksförbund.

– Kritiken mot fristående skolors vinster bör tas på allvar. Det är viktigt att fundera över hur vi ska kunna se till att långsiktigheten i skolan säkras, oavsett huvudman, säger Metta Fjelkner.
Riskkapitalbolag bygger sin verksamhet på att äga objekt i mellan 2 – 5 år för att därefter sälja vidare med god avkastning. Vid en sådan försäljning kan elevernas skolgång påverkas.
– Fristående skolor går med vinst, det är känt. Jag menar att seriösa fristående skolhuvudmän kan göra en viktig samhällsinsats för dessa vinster. Svenska lärare har nästan de allra lägsta lönerna i Europa, säger Metta Fjelkner.
– Om en fristående skola höjer lönerna för vissa av sina lärare rejält, cirka 10 000 kronor per månad, skulle det sätta tryck på den kommunala skolans lärarlöner. Och läraryrket skulle åter kunna konkurrera med andra jämförbara utbildningar.
– Tänk om exempelvis Kunskapsskolan kunde gå före och inrätta lektorat på sina gymnasieskolor och även ge dem löner som motsvarade deras långa studietid?
– De fristående skolorna har alla möjligheter att konkurrera med kvalitet, säger Metta Fjelkner.
Hon är inte förvånad över att det är just Vänsterpartiet som så hårt kritiserar friskolorna:
– Och det är bra att frågan lyfts, då tvingas även andra att tänka efter.
Regeringen har beslutat ge Skolinspektionen större möjligheter att kunna utföra inspektioner och kontrollera att skolorna klarar kvalitetskraven. Myndigheten ska även kunna utfärda vitesförelägganden och i särskilt allvarliga fall kunna stänga en skola med omedelbar verkan.

Jane af Sandeberg

jane [dot] afsandeberg [at] skolvarlden [dot] se

Kommentarer (2)

Skriv ut

Blivande lärare (inte verifierad) 2010-10-29 14:24.

Jag håller i stort med föregående kommentar. Ett aktiebolag har aldrig haft, och kommer heller aldrig att ha, viljan och möjligheten till att erbjuda de högsta lönerna samt den högsta kvalitén. Vinst hör inte hemma i skolan då den oundvikligen leder till en utarmning av skolan i och med dess finansiering, dvs. skolan finansieras av staten/kommunerna och är endast en utgift, ej en inkomst. Detta innebär att en s.k. friskola måste dra ner på kvalité, löner, lärartäthet, lokalvård etc. för att kunna gå med vinst och därmed kunna betala ut vinst till aktieägare och moderbolag, varför det är helt obegripligt att någon överhuvud taget kan komma på idéen att tillåta något dylikt att förekomma.

Anonym (inte verifierad) 2010-08-14 12:05.

En skenbild av verkligheten!

Friskolorna inte bara har en positiv påverkan på lärarlöner, utan negativ!
För att göra mer vinst anställer friskolor yngra lärare och belastar dem med otroligt mycket arbete.
När de utannonserar en tjänst, kallar de inte ens erfarna lärarna som har sökt tjänsten till sina intervjuer. De anställer gärna icke behöriga lärare än behöriga i vissa ämnen som data.
Sanningen är att de flesta lärare som jobbar på friskolor drömmer om att kunna få ett jobb på kommunala skolor!! och i själva verket har friskolor blivit en övergångstillstånd mellan lärarexamen och kommunala skolor.
Eftersom summan som skolor får för varje elev är beständig och aktiebolagens logik går ut på att göra mer och mer vinst år efter år, måste de förminska sina utgifter. Resultatet blir mer arbete för varje lärare och så småningom flera elever per klass.
Jag vet inte om LRF har någon aning om antal undervisningstimmar på friskolor (30 till 50 procent mer i många friskolor). Istället för att kämpa för regleringen av undervisningstimmar uppmuntrar LRF mer konkurrens!!
När Kommunala skolor ser att de tappar sina elever dras också de i den vilda konkurrensen för en enda elev. Bara Nacka gymnasiet spenderar en miljon kronor (motsvarar minst löner till två lärare) för reklam per år, enligt DN.
Det verkar att LRF har kämpat hårt för att hålla kvar ferjetjänsten i våras. Hela den här diskussionen går ut på att friskolor anställer mindre folk i administrativa delen av arbetet, och eftersom de arbeten ska genomföras har man gått till semestertjänst för att ha läraren tillgänglig mellan 8:00 och 17:00 och belasta de arbeten på honom eller henne. Som lärare på friskolor knappast hinner man att förbereda sig för sina lektioner när man är på skolan. Resultatet är att man blir tvungen att jobba hemma utan att få betalt.
Nu har konkurrensen dragit kommunala skolor på debatten om semmestertjänst. De vill också minska antalet av administrativa personalen och belaste mer arbete på sina lärare i längd (naturligvis inte på en gång).

En sak till. I debatten om friskolor blandar men ihop de med privataskolor. Friskola är en varelse tillverkad av sverige. Privata skolor i många länder finanseras i stort sett av elevernas föräldrar och de flesta av de anställer mest erfarna lärare och betalar bättre än statliga skolor. Metta Fjelkners påstående kunde ha varit rätt om det handlade om privata skolor i andra länder, men inte friskolor i Sverige!
Svenska samhället har förändrats enormt sedan 70 talet. Jag tror inte att de metoder som man använde i sina förhandlingar med arbetsgivaren då är aktuella i 2010.