Jane af Sandebergs blogg

Citatet är den sista meningen i dagens huvudledare i Dagens Nyheter. Ämnet är inte alls skolan utan handlar om Tysklands roll i Europa. Men jag kan inte låta bli att fundera kring den otroliga resa som Tyskland gjort sedan andra världskriget och sedan muren revs 1989. Att svenska ungdomar länge inte tyckt att tyska språket varit hippt nog är kanske inte att förundras med det historiskt tunga arvet. Ungdomarnas val har gått mer på känsla än förnuft. Det senare skulle annars sagt till dem att absolut välja tyska i skolan eftersom vårt handelsutbyte med Tyskland ökat hela tiden. Men de senare åren har det hänt saker. Berlin är en stark magnet i det sammanhanget med ett kulturliv med konst och musik som gör staden über-hipp, om uttrycket tillåts. Berlin blir också porten in till det övriga Tyskland.

Det kommer förvåna mig mycket om inte fler lärare i tyska behövs snart igen.

Citatet är den sista meningen i dagens huvudledare i Dagens Nyheter. Ämnet är inte alls skolan utan handlar om Tysklands roll i Europa. Men jag kan inte låta bli att fundera kring den otroliga resa som Tyskland gjort sedan andra världskriget och sedan muren revs 1989. Att svenska ungdomar länge inte tyckt att tyska språket varit hippt nog är kanske inte att förundras med det historiskt tunga arvet. Ungdomarnas val har gått mer på känsla än förnuft. Det senare skulle annars sagt till dem att absolut välja tyska i skolan eftersom vårt handelsutbyte med Tyskland ökat hela tiden. Men de senare åren har det hänt saker. Berlin är en stark magnet i det sammanhanget med ett kulturliv med konst och musik som gör staden über-hipp, om uttrycket tillåts. Berlin blir också porten in till det övriga Tyskland.

Det kommer förvåna mig mycket om inte fler lärare i tyska behövs snart igen.

Jag har en lista jag kallar "Orättvisa listan" som jag bygger på för var dag som går. Nu har jag lagt till den stora skillnaden mellan antalet undervisningstimmar som elever på olika skolor får i till exempel matte. Allt mellan 71 och 125 lektionstimmar i årskurs 8 visar en ny undersökning.

Övrigt på min lista är bland annat kommunernas mycket olika ekonomiska prioriteringar när det gäller skolorna samt de stora skillnaderna i pedagogiska metoder, it-satsningar, konflikt- och antimobbningsmetoder, skolmaten,  sex- och samlevnadsundervisningen.

Det finns mycket som är fantastiskt bra i svenska skolor men tyvärr är den orättvis. Och därmed vill jag direkt svara den som nu invänder att inget är rättvist här i världen att jag vet det. Men bara för att det är så får vi aldrig sluta sträva efter att skapa en rättvis skola!

Vi vet att nära 20 procent av svenska niondeklassare får underkänt i nationella provet i matte. Vi talar mindre om vad det gör för eleverna i framtiden när de inte har fått tillräcklig hjälp med matten. Vi lever i ett samhälle där allt mer ska göras av individen. Att hantera sina bankaffärer på nätet är legio. Men hur går det när du tycker att beskeden från banken är oläsbara och du samlar dem på hög? Eller inte ens öppnar dokumenten i inkorgen när du är inne på din internetbank?

Ett ökat antal personer i västvärlden har problem med att hantera sina räkningar, planera sin pension och välja försäkringar. De tar till kortsiktiga lösningar som sms-lån och vågar absolut inte fråga om räntan på bolånet eller om nivån på fastighetsmäklarens arvode. Utbildar vi verkligen för dagens valfrihet?

Brittiska forskare har visat att problemet inte heller bara gäller de som har dålig ekonomi eller låga inkomster, även personer med goda inkomster kan ha samma beteende. Det kallas dyskalkyli, vilket är ett begrepp som dykt upp på senare år. Allt fler tycks lida av detta, vilket säkert kan förklaras på flera sätt. En viktig orsak kan vara att vårt samhälle nu ställer högre krav på den enskilde medborgaren. Bankerna vill inte ha oss kunder på kontoren, så enkelt är det. Och klarar du dig inte utan deras personliga hjälp kostar det. Att till exempel gå in på ett Nordea kontor och be dem betala en av dina räkningar, från ditt konto hos nämnda bank, kostar 80 kronor. Per räkning.

Varför skriver jag om detta? Därför att jag har anser att skolans matematikundervisning är en fråga om demokrati. Den som inte förstår hamnar utanför.

Mitt resonemang går också att applicera på teknikanvändningen i skolan. Den som inte är van vid datorer, Smartboards, smartphones och internetstrukturer hamnar utanför. Och utgångspunkterna är i dag mycket olika beroende på vilken skola du arbetar på. Det här vet alla inblandade parter men vad görs? Jag blir allvarligt oroad över vårt Dokument kring ”it i skolan”. Inte ens är det klart uttryckt i skollagen, vilket betyder att det är svårt att följa upp av Skolinspektionen. De arbetar dock nu med en genomgång som ska vara klar i maj nästa år.

Skolan ska inte utbilda för A och B lag. Skolan måste sträva att ge alla, både lärare och elever, samma förutsättningar. Skolan ska vara likvärdig. Det står i skollagen.

För övrigt måste skolan lyftas över partipolitik. Skolan är som infrastrukturen, den ska vara statlig.

Lärarlegitimationskaoset skrev vi redan i december om i Skolvärlden men det har verkligen inte minskat. 1 500 lärare har fått legitimation hittills, övriga cirka 178 500 väntar. Innan halvårsskiftet. Svår ekvation.

Så dyker en annons om en friskola till salu upp. På Blocket av alla ställen. Mycket märkligt.

Vad är det som händer med den svenska skolan? Vad händer med lärare och annan personal som jobbar i skolan? Och hur går det egentligen för alla elever som går där? Har utbildningsminister Björklund kört igång för många förändringsreformer, som var och än kan vara hur bra och viktig som helst, samtidigt? Jag har inte svaren men frågorna måste ställas. För nu är också lönerörelsen igång för den viktigaste enskilda yrkesgruppen i skolvärlden, lärarna. Uppmaningen till arbetsgivarna är självklar:

Våga satsa på och prioritera lärarna, utan bra lärare fortsätter skolans problem. Det är här och nu som gäller, oavsett historien.

Lärarlegitimationskaoset skrev vi redan i december om i Skolvärlden men det har verkligen inte minskat. 1 500 lärare har fått legitimation hittills, övriga cirka 178 500 väntar. Innan halvårsskiftet. Svår ekvation.

Så dyker en annons om en friskola till salu upp. På Blocket av alla ställen. Mycket märkligt.

Vad är det som händer med den svenska skolan? Vad händer med lärare och annan personal som jobbar i skolan? Och hur går det egentligen för alla elever som går där? Har utbildningsminister Björklund kört igång för många förändringsreformer, som var och än kan vara hur bra och viktig som helst, samtidigt? Jag har inte svaren men frågorna måste ställas. För nu är också lönerörelsen igång för den viktigaste enskilda yrkesgruppen i skolvärlden, lärarna. Uppmaningen till arbetsgivarna är självklar:

Våga satsa på och prioritera lärarna, utan bra lärare fortsätter skolans problem. Det är här och nu som gäller, oavsett historien.

Så är tre partier i riksdagen för ett förstatligande. Vänsterns kongressbeslut, att arbeta för att skolan förstatligas, är mycket intressant. Folkpartiet var länge ensam på barrikaderna i den här frågan. Men även Sverigdemokraterna driver detta, även om det är lätt att vid en genomläsning tro att deras utbildningspolitiska program enbart är en kopiering av Folkpartiets. Nu har vi alltså ett läge där tre partier vill att skolan ska förstatligas. Vi är på rätt väg.

I höstas skrev vi om en lärare i Bohuslän som blivit utsatt för ett ovanligt hårt föräldrarmotstånd. När höstterminen startade kom bara tre av hennes 17 elever till skolan. Föräldrarna valde att hålla eleverna hemma i protest mot henne som lärare. Ytterligt tuff situation. Olika typer av kritik, dock i stort sätt inte konkret, har framförts. Det lokala fackliga ombudet har hjälpt läraren och befarar att denna typ av föräldraruppror kommer att öka.

Men läraren har också fått väldigt mycket stöd, både från föräldrar och från andra lärare. Bland annat på Facebook där vi på Skolvärlden publicerat en länk till den senast uppdaterade artikeln om fallet på skolvärlden.se.

Konflikten är i grunden inte löst, under hösten löstes den tillfälligt genom en kompromiss där en annan lärare fick delta under alla lektioner.

Att inte alla lärare är bra på att hantera stökiga klasser, som är det en anonym förälder åberopar som förklaring till Skolvärlden, kan jag förstå. Vad jag inte kan förstå är det kan gå så här långt. Var finns skolledningen, som måste ta i tu med det här på riktigt och lösa konflikten? Det är ju egentligen enbart förlorare i den här typen av konflikt.

Att knäcka hjärnnötter hör julen till. Missa inte vår julquiz, alltså frågesport, på sajten under mellandagarna. Temat är läraren i kulturen. Har du koll på lärare i litteratur, teater och film? Nya frågor publiceras varje dag.

För övrigt tycker jag att skolan måste lyftas över partipolitiken. Skolan är som infrastrukturen, den ska vara statlig.

Du och ditt jobb är i tidningen nära på varje dag i något sammanhang. Sveriges Radio har haft skolfokus. UR har i SVT under så kallad prime-time, bästa sändningstid, visat reportageserien Världens bästa skitskola. Debattartiklar om skolan publiceras i riksmedia och lokalpress kontinuerligt. Du har förmodligen tagit del av något av detta. Och dina elever är stora mediekonsumenter. Men vilken bild ger media av skolan? Jag hoppas att du diskuterar detta i klassrummet med dina elever. Det är viktigt. För mycket är bra i skolan men för dig som arbetar i skolan och för dina elever kan medias bevakning kännas skoningslös. Sveriges största arbetsplats har blivit den mest bevakade under 2011.

Jag tror att det är livsfarligt att blunda för problemen men lika farligt är det att inte se det som är bra.

Det har definitivt hänt något i Sverige när det gäller vårt förhållningssätt till skolan. Föräldrar bokar Thailandsresor, när de är som billigaste, vilket som de flesta vet inte infaller under skolloven. Föräldrarna tycks inte bry sig om problemen detta skapar vare sig för deras barn eller skolans lärare. I en artikel i nya numret av Skolvärlden framgår att ledighetsreglerna tolkas väldigt olika på olika skolor. Återigen ett exempel på att svensk skola inte är likvärdig.

Att gå i skolan är en självklar rättighet i Sverige och ses för få som något annat, förutom i lägre åldrar. I ett alltför stort antal länder runt om i världen är skolan ingen självklar rättighet. Har vi blivit så bortskämda och välståndet så stort att perspektivet på vad skolan kan betyda för den enskilde helt tappats bort? Trots att varenda svensk kan beskriva sin skolgång, med bra och dåliga minnen. Snacka om prägling.

Det finns ytterligare en anledning att prata om medias bild av skolan i klassrummet. Alla ungdomar, i alla fall en förödande majoritet, vill bli kändisar i någon form. Samtidigt har många en förfärande liten insikt om medias makt. Och hur manipuleringar sker. De är helt enkelt godtrogna. Är det skolans ansvar att göra de medvetna om detta? Jag är övertygad om det.