Matte och teknik handlar om demokrati."

Vi vet att nära 20 procent av svenska niondeklassare får underkänt i nationella provet i matte. Vi talar mindre om vad det gör för eleverna i framtiden när de inte har fått tillräcklig hjälp med matten. Vi lever i ett samhälle där allt mer ska göras av individen. Att hantera sina bankaffärer på nätet är legio. Men hur går det när du tycker att beskeden från banken är oläsbara och du samlar dem på hög? Eller inte ens öppnar dokumenten i inkorgen när du är inne på din internetbank?

Ett ökat antal personer i västvärlden har problem med att hantera sina räkningar, planera sin pension och välja försäkringar. De tar till kortsiktiga lösningar som sms-lån och vågar absolut inte fråga om räntan på bolånet eller om nivån på fastighetsmäklarens arvode. Utbildar vi verkligen för dagens valfrihet?

Brittiska forskare har visat att problemet inte heller bara gäller de som har dålig ekonomi eller låga inkomster, även personer med goda inkomster kan ha samma beteende. Det kallas dyskalkyli, vilket är ett begrepp som dykt upp på senare år. Allt fler tycks lida av detta, vilket säkert kan förklaras på flera sätt. En viktig orsak kan vara att vårt samhälle nu ställer högre krav på den enskilde medborgaren. Bankerna vill inte ha oss kunder på kontoren, så enkelt är det. Och klarar du dig inte utan deras personliga hjälp kostar det. Att till exempel gå in på ett Nordea kontor och be dem betala en av dina räkningar, från ditt konto hos nämnda bank, kostar 80 kronor. Per räkning.

Varför skriver jag om detta? Därför att jag har anser att skolans matematikundervisning är en fråga om demokrati. Den som inte förstår hamnar utanför.

Mitt resonemang går också att applicera på teknikanvändningen i skolan. Den som inte är van vid datorer, Smartboards, smartphones och internetstrukturer hamnar utanför. Och utgångspunkterna är i dag mycket olika beroende på vilken skola du arbetar på. Det här vet alla inblandade parter men vad görs? Jag blir allvarligt oroad över vårt Dokument kring ”it i skolan”. Inte ens är det klart uttryckt i skollagen, vilket betyder att det är svårt att följa upp av Skolinspektionen. De arbetar dock nu med en genomgång som ska vara klar i maj nästa år.

Skolan ska inte utbilda för A och B lag. Skolan måste sträva att ge alla, både lärare och elever, samma förutsättningar. Skolan ska vara likvärdig. Det står i skollagen.

För övrigt måste skolan lyftas över partipolitik. Skolan är som infrastrukturen, den ska vara statlig.