Hallå, utbildningsminister Jan Björklund"
Vad händer i klassrummen?
Ibland undrar jag, som inte besöker klassrum särskilt ofta, vad som händer därinne. Jag har fått en känsla av att många lärare helst vill slippa släppa in någon. Har du blivit så van att vara ensam herre på täppan att det känns kusligt? De flesta av oss andra är numera vana att sitta i kontorslandskap, vilket betyder att alla, som vill, kan höra exakt hur jag lägger upp en telefonintervju eller pratar med ett av mina barn. Hur många hör hur du förklarar skillnaden mellan adjektiv och adverb, hur upptrappningen inför Poltava gick till eller vad 9 x 7 är?
Jag talar inte om att eleverna ska sätta betyg på dig, att föräldrarna ska bevaka dig eller att vi behöver fler skolinspektörer.
Men öppna klassrummet för din egen skull, för att få idéer, synpunkter och tips – följden kan bli att du blir en ännu bättre lärare. Bjud in kollegor, tjata på föräldrarna och andra ur skolans personal. Kanske idrottsläraren kan tillföra något till din samhällskunskapslektion?
Hörs.
Nyheter
Tufft matteprojekt sneglar på idrotten
Läraren Gunnar Sjöberg är en av de drivande bakom projektet Umematte.
"Stora skillnader på matematiskt lärande"
Mike Askew berättar om sin syn på det matematiska lärandet.
De för samman Sveriges vägledare på Facebook
Ett samtal mellan sju personer födde en idé. Nu har Facebook-gruppen 450 medlemmar.
De vill försvara det svenska språket
Det började som en privat hemsida - men med ett stort intresse växte Språkförsvaret till ett nätverk.
"Undervisar i det ämne jag själv briljerade i"
Sara Lövestam skriver om ångesten hon förknippar med idrottslektionerna.
När jag nämnde att vi inte är villiga att släppa in andra i klassrummet menade jag inte de du nämner, kolleger eller andra personer med specialkompetens. Där delar jag helt din uppfattning.Dessa personer möter jag dagligen i mitt klassrum. Nej, det var föräldrar eller ännu "värre" folk från media som vi inte är glada att släppa in på oss och den uppfattningen har jag fortfarande.Varför det är på detta sättet tror jag handlar om förtroende. Själv har jag jobbat med media i klassrummet och till och med på studieresor utanför riket och detta har fungerat bra. För mig handlade det om att sätta upp ramar för medverkan.
Det viktigaste med det redaktören skriver är att vi inte får stänga in oss i våra klassrum utan ta till oss vad forskning och annan erfarenhet visar är bra för undervisningen. Det finns i dag mycket skrivet av duktiga pedagoger i vårt land som är läsvärt. Jag rekommenderar boken "framgång genom språket" av Annika Löthagen, Pernilla Lundenmark, Anna Modigh. En riktig kioskvältare.
Kan inte hålla med dig om att lärare skulle vara ovilliga att släppa in någon i klassrummet. Jag och många kollegor med mig har ofta assistenter, specialpedagoger och föräldrar på besök. Det har vi vare sig vi vill det eller inte. Faktum är att vara lärare är verkligen att vara bedömd. Vi har vår publik. Fyra till fem föreställningar om dagen fem dagar i veckan. Vi har inte ens möjligheter till omtagningar. Varför inte prova på? Jag kommer gärna på besök.
Kan tyckas att det klingar illa men jag tror att redaktören har en poäng i det hon skriver.Min erfarenhet är ändå att det snackas ofta om att besöken i klassrummen är välkommet men jag tror att i verkligheten är det tyvärr något annat. Sen vet jag inte om skolan skulle bli så mycket bättre om besöken ökar.Jag tror att förändringsarbetet ligger på ett annat plan. Det som jag hoppas redaktören vill säga är att vi i skolan måste öppna upp för diskussioner både inom och utom vår skolvärld. Ska den svenska skolan kunna mäta sig med omvärldens skolor krävs det att vi släpper in goda influenser i våra klassrum.Jag hoppas att det var detta som redaktörn avsåg med "vad händer imklassrummen".
Klart att redaktören inte ska ränna i klassrummen utan sitta där hon sitter och väcka opinion.
Från en på fältet
Hur kan chefredaktören för Skolvärlden i en ledare skriva att hon inte särskilt ofta besöker klassrum??? Är det inte tjänstefel?
Om du ska spegla skolans värld är det ute på fältet du ska vara. In med dig i klassrummen, bums.
Kanske skulle jag vara tydligare. Att jag inte besöker klassrum särskilt ofta är menat att ställas i jämförelse med dig som lärare.
Jag har tre barn och har alltid följt deras skolarbete på nära håll så även idag. Det är och har också varit självklart för mig att följa utvecklingen av skolan och debatten kring den. Jag har även bott i Norge där mina barn gick i två olika skolor. Ett lysande tillfälle att på nära håll uppleva ett helt annat skolklimat.
Skriv ny kommentar