Jane af Sandebergs blogg

Skolans viktigaste makthavare är utbildningsminister Jan Björklund som även är partiledare för Folkpartiet. Nu är du utmanad av Maria Wetterstrand. Hur känns det?

– Det är bra. Skolpolitiken är den viktigaste framtidsfrågan.

Han verkar inte det minsta förvånad över att Miljöpartiet vill ta över skolfrågorna inom oppositionen:

– Socialdemokraterna vill undvika skolfrågan i valrörelsen. De vet inte vilket ben de ska stå på.

Björklunds svar är korta – och raka. Han är tydlig men ingen visionär. Han vet vad han vill och hur han vill nå dit. Svar på mina frågor har jag denna gång fått per mail, men han är lika rak, och ofta korthuggen, irl. ”In real life”.

Och vilka är nyckelfrågorna inom skolan inför valet?

– Synen på skolan, där jag tycker att kunskap ska vara skolans fokus, och högre status för läraryrket. Lärarlegitimation och lärarutbildning med högre ämneskrav är viktiga frågor.

Björklunds svar är ingen överraskning, å andra sidan är det väl det som behövs i politiken, ett envist upprepande om och om igen.

Det är många politiker som är, har arbetat som eller lever tillsammans med lärare. Två exempel: Göran Hägglund, partiledare i KD, är gift med en lärare. Mats Pertoft, MPs skoltalesman, har själv arbetat som lärare. Är lärarna något av en undergroundrörelse? Tja, inte mycket har i så fall rörelsen gjort hittills. Men det ligger en stor kraft hos lärarna. Om ni vill.

Senare under veckan kan du läsa om mitt samtal med Metta Fjelkner, ordförande i Lärarnas Riksförbund, som är minst lika engagerad och envis som Björklund. Hon är också lärare och driver skolfrågorna sedan tio år.

Visst talar Sigbrit Franke om skolan. Hon är lärare, professor i pedagogik, har varit universitetsrektor och Sveriges första kvinnliga universitetskansler. Idag är hon bland annat senior adviser på tre av våra största universitet.

Hon är djupt engagerad i utbildningsfrågor – och oroad. Och glad över att jag ringer med målet att lyfta skolan inför valet:

– Vi har svikit idealen som utgår från att alla ska ha samma möjlighet till kunskap och bildning. Utvecklingen av skolan har gått åt fel håll. Och de som blir lidande är barn som kommer från icke studievana familjer.

Hon är tydlig, konstaterar var problemen är och vad som behöver göras. Till exempel är det bra med en ny lärarutbildning även om det tar tid innan effekterna slår igenom. En bra lärarutbildning kan också höja statusen för lärarna.

– En förutsättning för en bra skola är en bra lärarutbildning med forskningsanknytning. Utbildningen måste vila på forskning och inte på snömos. Men nu behöver vi en stenhård satsning på kompetensutbildning för de nuvarande lärarna.

Hon vill att alla beslut som rör skolan ska bygga på empiriskt underlag istället för flummiga idéer. Hennes kommentarer bekräftar min bild av att förändringsbesluten för den svenska skolan de senaste årtiondena präglats av trender snarare än tung forskning.

– Utbildningsvetenskapen måste stärkas. Som det är nu har pedagogerna fått stiga ner. Vi måste också ta in internationell forskning, säger Franke.

Den svenska skolan är för svensk, tycker hon…

Jag citerar gärna vår ranking av skolans makthavare i Skolvärlden # 5: ”När Sigbrit Franke talar lyssnar Utbildningssverige.” Hoppas politikerna gör det också.

På måndag kan du läsa hur Jan Björklund kommenterar Maria Wetterstrands utmaning och svarar på mina frågor.

Hur mycket kan en morgontidnings ledarsida påverka debatten? Och vem läser ledarsidan? När en ledarsida driver en fråga, som vår största dagstidning Dagens Nyheters gjorde kring lärarnas arbetstid, får de fler kommentarer än normalt. I det här fallet självklart av många lärare. Annars är det nog mest journalister, pr-folk och – politiker som läser ledarinläggen. Just politikerna som läser sidan gör den viktig.

Och DN har på ledarplats drivit skolfrågorna tydligt sen 1990-talet. Peter Wolodarski är chef för ledarsidan.

Hur viktiga anser du att  skolfrågorna i årets val? På en skala 1-10, där 1 är inte viktig och 10 viktigaste. Wolodarski svarar efter mycket kort tvekan:

– 7,5.  

I en ekonomisk kris kan det vara svårt att få något annat än jobben högst på den politiska agendan. Wolodarski tycker heller inte att skolfrågorna är så kontroversiella eller heta längre med tanke på att S delvis svängt i sin skolpolitik. Men han säger också:

– Att satsa på skolan är effektivare som omfördelningsverktyg än skattepolitik. En dålig skola slår mot de barn vars föräldrar saknar längre utbildning och har lägre inkomster.

Han tycker det är naturligt att tala om skolan som verktyget för att kompensera för skillnaderna i samhället.

Hur kan vi lyfta skolan i debatten?

– Vi måste peka på problemen och vikten av att ha en skola som fungerar.

Hur förbättrar vi lärarnas status?

– Det är helt avgörande vilka som börja utbildningen, som det är just nu kommer lärarutbildningen inte högt på listan bland ansökningar. Det är förödande för lärarnas status och innehållet i lärarrollen. En ny utbildning är ett steg i rätt riktning men det kommer att ta lång tid.

På fredag kan du läsa vad Sigbrit Franke, idag senior adviser på tre av våra största universitet, svarar på mina frågor.

Mitt mål är att få skolan att bli den viktigaste frågan fram till valet. Ingen politiker eller skoldebattörer jag talat med hittills säger emot min vision. En satsning på skolan är en satsning på framtiden – och det gäller även jobben, som alltid sätts främst i valprioriteringar. Eller som Maria Wetterstrand, miljöpartiets språkrör, uttrycker det:

– Jobben hänger nära samman med utbildningen, vi får en stark arbetsmarknad om vi satsar på skolan. Jag är personligen väldigt engagerad i de här frågorna och kommer att göra ett seriöst försök att lyfta skolan i valrörelsen.

Att ta med Maria Wetterstand redan i bloggstarten är självklart för mig. Hon har utmanat Jan Björklund. Jag såg henne och Björklund debattera i URs Skolfront tidigare i våras så hennes utmaning är ingen större överraskning. Hon är verkligen engagerad i skolfrågor. Och hennes mamma har varit lärare. Så här säger Maria:

– Det är på tiden att vi möter Björklund i skoldebatten. Jag har länge varit upprörd över hans politik under mandatperioden. Jag vill ha en seriös skolpolitik som är baserad på modern pedagogisk forskning som ger läraren verktyg så att alla elever ges samma möjligheter. Skolan ska hellre arbeta mer förebyggande än med kvarsittning och poliser och andra repressiva åtgärder.

Hon återkommer flera gånger till självkritik, som miljöpartiets ena språkrör tycker hon att hon borde lyft fram skolan mer:

– Vi har också drivit på att eleverna ska få arbeta mycket själva, den trenden har drivits för långt. Nu vill vi ha skolan som fokusfråga för miljöpartiet inför valet.

Bland miljöpartiets väljare finns många som är intresserade av skolfrågor, många är även lärare och – mammor, enligt Wetterstrand.

Kolla mötet mellan Wetterstrand och Björklund i programmet Skolfront, www.ur.se/play

På onsdag den här veckan kan du läsa hur Peter Wolodarski, chef för Dagens Nyheters ledarsida, ser på skolfrågorna inför valet.

Vad är motsatsen till kvartalsekonomins korta puckar? Jo, att satsa på skola och utbildning. Det är en satsning på framtidens arbetsmarknad, på tillväxt och tilltro. Snacka om långsiktighet. Knappast någon utdelning nästa år, eller nästnästa. Och ingen bonus heller inom tre år. Snarare kan utfallet räknas hem på så där 10 – 15 års sikt. Att långsiktigt satsa på skolan är bästa krismedicinen. Men då måste skolan vara i centrum inför valet.

Hur gör vi skolan till valets huvudfråga? Den frågan, och andra, kommer jag ställa till politiker, lärare, elever, forskare, utbildningsreportrar, debattörer, fackliga företrädare och andra längs vägen fram till valet den 19 september. På måndag kan du läsa vad Maria Wetterstrand, miljöpartiets språkrör som nyligen utmanat Björklund på skolområdet, svarar på mina frågor. Senare kommer jag ställa frågor även till Björklund, författaren Björn Ranelid och många andra.

Välkommen till Skolvärldens valblogg.

Fan vet. Kanske blir ingen någonsin helt nöjd. Avtalsförhandlingar har en inneboende dramaturgi. Till början många utspel med pannorna i djupa veck och fasta positioner. Men till slut handlar det om att kompromissa, jämka samman olika viljor. Resultatet är inte exakt vad någon av parterna vill ha men det är det bästa möjliga. Man ska också välja sina fajter och inte slåss med väderkvarnar. Nu är i alla fall stridsyxan nergrävt - för tillfället.

Hörs.

Nu är det löftenas tid och politikerna är i sitt esse. De uppvisar redan enastående talang i paradgrenen: Fria löften. Den som är snabbast med att lova mer pengar eller mindre skatt eller guld och gröna skogar i största allmänhet, i det mest aktuella ämnet, vinner. Tecknen är med andra ord tydliga: valrörelsen är igång.

Det betyder att alla särintressen i hela Sverige vädrar morgonluft och vill ha politiska löften för egen del. Men skolan är inget särintresse. Skolan är allas intresse. Så försätt prata om skolan så att den stannar högt på den politiska agendan!

Hörs.

Engagera dig! Säg inte att du inte har tid. Kanske är det bästa du kan göra just nu att just prata om skolan. Och inte bara på jobbet utan i alla sammanhang. Starta en skolrörelse. För just nu gillar politiker, media och andra debattörer skolan och dess framtid. Men det gäller att låta frågan vara kvar på agendan ända fram till valet. För jag tror det gäller att bevaka att skolan så den inte försvinner från dagordningen.

Hörs.

Nu pratar alla om din arbetstid; de flesta debattörer, tidningarnas ledarsidor och nyhetsprogrammen. Jag undrar hur länge arbetsgivaren orkar hålla sin linje. Även den allmänna opinionen verkar ju tveksam till ett upplägg som bygger på mer kontroll.

Förhandlingar handlar om mycket om uthållighet. Hur mycket av den varan har SKL?

Hörs.

Ibland undrar jag, som inte besöker klassrum särskilt ofta, vad som händer därinne. Jag har fått en känsla av att många lärare helst vill slippa släppa in någon. Har du blivit så van att vara ensam herre på täppan att det känns kusligt? De flesta av oss andra är numera vana att sitta i kontorslandskap, vilket betyder att alla, som vill, kan höra exakt hur jag lägger upp en telefonintervju eller pratar med ett av mina barn. Hur många hör hur du förklarar skillnaden mellan adjektiv och adverb, hur upptrappningen inför Poltava gick till eller vad 9 x 7 är?

Jag talar inte om att eleverna ska sätta betyg på dig, att föräldrarna ska bevaka dig eller att vi behöver fler skolinspektörer.

Men öppna klassrummet för din egen skull, för att få idéer, synpunkter och tips – följden kan bli att du blir en ännu bättre lärare. Bjud in kollegor, tjata på föräldrarna och andra ur skolans personal. Kanske idrottsläraren kan tillföra något till din samhällskunskapslektion?

Hörs.