Sveriges lärare ska inte behöva sitta och gissa på femtio nyanser av ord

På nyheterna torsdagen den 3 april talade Jan Björklund om att Skolverket borde se över riktlinjerna för hur elever med dyslexi använder hjälpmedel under de nationella proven (NP).

Jan Björklund är troligen omedveten om hur bedömningen av de NP i engelska på grundskolan går till. Annars är jag övertygad om att han även hade nämnt att Skolverket skulle få i uppdrag att se över denna bedömning.

Just nu rättar de flesta av Sveriges engelsklärare de NP:s C-del som genomfördes i onsdags. Uppgiften var väldigt tydlig och välstrukturerad. Ämnet är sekretessbelagt till 2020 därför kan jag inte delge er det här. Alla elever som jag hade hand om i onsdags tyckte att det var en bra uppgift och att det gick snabbt att komma igång att skriva.

Många av Sveriges lärare brottas dock med bedömningsmaterialet till framförallt de muntliga och skriftliga förmågorna.

På Facebook finns en diskussionsgrupp för engelsklärare i årskurs 6–9. I denna grupp har vi stött och blött frågan under en längre tid.

Problemet är att uppsatsen ska bedömas enligt skalan F, E, D, C, B och A och inom F, E, D och C ska läraren avgöra om uppsatsen motsvarar kunskapskraven för övre eller undre skiktet. För att eleven ska nå D i undre skiktet  ska eleven “uppfylla gällande kunskapskrav avseende skriftlig produktion och interaktion för betygssteget E samt stora delar av C” (Skolverketsbedömnsanv s 31 & 33).

För övre skiktet gäller samma text förutom att orden ”stora delar” är utbytta mot ordet ”merparten”. Vad är då skillnaden mellan ”stora delar” och ”merparten”?

Ja, först och främst ska vi ha i åtanke att grundregeln för att ett D ska komma ifråga vid betygssättningstillfället är att kunskapskraven för E ska vara uppfyllda i sin helhet och övervägande delen av C ska vara uppfyllda. När det nu gäller NP och uppsatsen är det alltså andra ord vi ska värdera: stora delar och merparten. Vad är skillnaden i betydelse för dig? Det är endast nyanser för mig.

Dessutom är det så att en elev kan vara bedömd som F på ett delprov och ändå få det totala provbetyget E. Låter det obegripligt? Det är det också. När du som lärare räknar ihop de olika delproven används en formel där läs och hörförståelsepoängen multipliceras med två. Nedan följer ett elevexempel:

Martin har på:

Delprov A Muntlig förmåga: F övre skiktet= 2

Delprov  B Läs och Hörförståelse: E undre skiktet =3×2

Delprov C Skriftlig förmåga: E övre skiktet = 4

2 + 3×2+4 = 12

12 poäng delas med antalet prov dvs 4 = 3

Enligt bedömningsanvisningarna hamnar denne elev på siffran 4 vilket motsvarar E övre skiktet. Detta trots att eleven är underkänd på ett helt delprov.

Eleven har under terminen inte nått upp till kunskapskraven för E avseende att tala engelska och ska enligt gällande regler inte ha betyg i engelska. Hur i hela friden ska man kunna motivera för  elever och föräldrar vid terminsslut att eleven får betyget F när provbetyget på NP är E övre skiktet?

Vi har diskuterat detta med Skolverket avigt och rätt och svaret i korthet blir :

“Det handlar inte om betygssättning här utan om att använda betygsbeteckningar för att ange kvalitativa nivåer i en uppgift.” (Skolverkets svar till mig via mail. Svaret kan läsas i sin helhet här: http://www.bruunskolblogg.blogspot.se/2014/02/skolverkets-svar-del-2.html).

Jag menar att detta system varken är likvärdigt eller rättsäkert för eleven. Jag anser också att bedömningen av NP i engelska strider mot Lgr11. Bedömningssystemet leder till att lärarna inte visar eleven helhetsbetyget om en elev är underkänd på ett delprov. Man visar istället delbetygen för att kunna motivera sin betygssättning i slutet av terminen.

Det går inte att förklara för en elev att “ nä, detta E som står här är inget betyg. Det är en betygsbeteckning”. Jag har mer än 15 års erfarenhet av betyg och bedömning i engelska och tyska. Jag kan inte förklara det i alla fall. Den som tydligt och enkelt lyckas med denna förklaring kan höra av sig. Här behöver jag hjälp.

Vi måste sträva mot en likvärdig bedömning. Går det att lita på statistiken och analysen av kopplingen mellan NP och slutbetyg när provbetyget och slutbetyget inte har samma riktlinjer? 

Sveriges lärare ska inte behöva sitta och gissa på femtio nyanser av ord. Sveriges lärare och elever förtjänar att bedömningsmaterialet för NP i engelska omgående ses över.

/ Sara

Ni som inte sätter betyg men vill veta mer om betygssättning kan läsa här.

Kommentera
bruun_betong
Sara Bruun

Sara Bruun har arbetat som språklärare i engelska och tyska i nästan 25 år.
Hennes språkblogg, Bruuns klassrum, har snabbt blivit en inspirationskälla för många. Engagerande och motiverande lektioner skapar lugna och trygga klassrum är hennes språklärarmotto. Sara är författare till två böcker om språkundervisning och är även en uppskattad föreläsare. Sommaren 2021 var Sara sommarvärd i radions P1. I Skolvärlden skriver Sara främst debattartiklar, men ger även läsaren en inblick i en lärares vardag.

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm